Hoppa till innehållet

Arv och att ärva – vad säger lagen och vad bör du tänka på?

När någon avlider väcks många frågor om arv, vem som får vad och hur tillgångarna ska fördelas. Den svenska lagen har tydliga regler kring detta, men det kan ändå kännas rörigt. Här förklarar vi grunderna i svensk arvsrätt och vad som är viktigt att tänka på.

Arne Larsson

Uppdaterad:

Vilken lag gäller vid arv?

Lagen som reglerar arv i Sverige är ärvdabalken. Enligt denna lag fördelas arvet i första hand efter den så kallade legala arvsordningen, om det inte finns ett testamente som anger något annat. Arvsordningen är en hierarki som bestämmer i vilken ordning släktingar ärver.

Så här ser arvsrätten ut:

  1. Barn (bröstarvingar) och make/ maka ärver i första hand.
  2. Föräldrar och syskon, om den avlidne inte var gift eller har barn.
  3. Mor- och farföräldrar, deras barn om inga närmare släktingar finns.

Vad är laglott?

Laglotten är den del av arvet som bröstarvingar (barn, eller om barn avlidit, barnbarn) alltid har rätt till, oavsett vad som står i ett testamente. Laglotten utgör hälften av arvslotten, det vill säga den del av arvet som barnen skulle ha fått enligt arvsordningen. Om en förälder till exempel har testamenterat bort allt till en vän, kan barnen ändå begära ut sin laglott, vilket är hälften av deras arvslott.

Vad innebär ett testamente?

Ett testamente är ett juridiskt dokument där en person själv kan bestämma hur ens tillgångar ska fördelas efter sin död, och kan därmed ändra arvsordningen. För att testamentet ska vara giltigt måste det vara:

  • skriftligt
  • undertecknat av testatorn (den som skriver testamentet)
  • bevittnat av två personer som inte får vara släktingar eller är berörda av innehållet i testamentet.

Genom ett testamente kan du exempelvis:

  • Lämna särskilda gåvor till en specifik person eller organisation
  • Styra att viss egendom ska bli enskild egendom
  • Bestämma vem som ska ärva om du saknar barn (saknar du släktingar och inte har något testamente, går arvet till Allmänna Arvsfonden),

Vad händer när någon avlider?

När en person avlider, upprättas en bouppteckning, vilket är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet och är en viktig del av arvsprocessen. Bouppteckningen fungerar som underlag för arvskiftet, det vill säga den slutliga fördelningen av arvet mellan arvingarna.

Förvaltningen av dödsboet, det vill säga den avlidnes samlade tillgångar och skulder, kan skötas av dödsbodelägarna gemensamt eller av en utsedd boutredningsman. Förvaltningen innebär att man tar hand om den avlidnes egendom, betalar skulder och kostnader för dödsboet och förbereder för att tillgångarna ska kunna delas ut. När alla skulder är betalda och eventuella tvister är lösta, kan arvskiftet genomföras. Detta innebär att dödsboets tillgångar delas upp mellan arvingarna enligt arvsordningen eller testamentet.

Det finns flera viktiga saker att tänka på när det gäller arv. För det första är det viktigt att förstå den legala arvsordningen och vad som gäller enligt lag. Om du vill att dina tillgångar ska fördelas på ett annat sätt än vad lagen föreskriver, behöver du skriva ett testamente. Det är också viktigt att testamentet uppfyller de formkrav som lagen ställer för att vara giltigt.

För det andra bör du vara medveten om laglotten och att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, oavsett vad som står i testamentet. Detta kan påverka hur mycket av dina tillgångar som du kan testamentera bort till andra personer eller välgörande ändamål.

Vill du skriva ett testamente, gör du det enklast via vår onlinetjänst.

Om Arne Larsson

Arne är expert på ekonomisk familjerätt och sakkunnig hos Familjens Jurist. Arne har lång erfarenhet av att hjälpa kunder med familjerättsliga frågor. Han är också en efterfrågad skribent med frågespalter i PRO pensionären, SKPF:s medlemstidning Här & Nu, Hemmets Journal och med artiklar för Blendow LexNovas Expertkommentarer i familjerätt.