Hoppa till innehållet

Hur går ett arvskifte till?

När en person avlider lämnar personen efter sig både tillgångar (som pengar, bostad och saker) och skulder. Allt detta kallas tillsammans för ett dödsbo. Arvskifte är det moment när dödsboets tillgångar delas upp mellan arvingarna – det vill säga de som ska ärva, antingen enligt arvsordningen i ärvdabalken eller ett testamente om det finns ett skrivet.

Arne Larsson

Uppdaterad:

Så här går ett arvskifte till – steg för steg

  1. Bouppteckning – en förteckning över tillgångarna och skulderna

    Det första som måste göras är en bouppteckning. En bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder vid dödsfallet. Bouppteckningen måste som regel skickas in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. I bouppteckningen står också vilka som är dödsbodelägare, det vill säga de som har rätt att ta del av dödsboet. Dödsbodelägarna kan vara arvingar enligt lag, som exempelvis barn och maka eller make, eller personer som nämnts i ett testamente.
  2. Förvaltning – ta hand om dödsboet

    Efter att bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan förvaltning av dödsboet påbörjas.  Det innebär att man tar hand om den avlidnes egendom, betalar skulder och kostnader för dödsboet och förbereder för att tillgångarna ska kunna fördelas mellan arvingarna.

    Dödsboet förvaltas gemensamt av dödsbodelägarna eller av en utsedd boutredningsman. En boutredningsman är en person som utses av tingsrätten för att sköta förvaltningen av dödsboet om dödsbodelägarna inte kan komma överens eller om de själva önskar att någon annan sköter detta.
  3. Arvskifte – fördela arvet

    När alla skulder har betalats och eventuella tvister är lösta, är det dags att genomföra själva arvskiftet. Arvskiftet innebär att dödsboets tillgångar delas upp mellan arvingarna. Om det finns ett testamente, ska arvet fördelas enligt det. Om det inte finns något testamente, fördelas tillgångarna enligt arvsordningen i ärvdabalken. Arvsordningen anger i vilken ordning olika släktingar har rätt att ärva. Första arvsrätten tillfaller barn och maka eller make, och om sådana saknas går arvet vidare till andra släktingar såsom föräldrar eller syskon.
  4. Arvskifteshandling – skriva ner arvsfördelningen

    För att genomföra arvskiftet måste dödsbodelägarna skriva en så kallad arvskifteshandling. Det är ett t dokument där man tydligt skriver ner hur tillgångarna ska fördelas, till exempel vem som ska få bostaden, pengar och andra saker. Om det finns skulder kvar att betala, ska dessa regleras innan arvskiftet kan genomföras. Arvskifteshandlingen ska skrivas under av samtliga dödsbodelägare för att den ska vara giltig.
  5. Överför arvet – avsluta dödsboet

    När arvskifteshandlingen är klar och undertecknad, kan arvet överföras till arvingarna. Efter det är arvskiftet avslutat och dödsboet kan avvecklas.

Arvskiftet kan vara en komplicerad process, särskilt om det finns många dödsbodelägare eller om man inte är överens om hur tillgångarna ska fördelas. I sådana fall kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist för att säkerställa att allt går rätt till.

Om Arne Larsson

Arne är expert på ekonomisk familjerätt och sakkunnig hos Familjens Jurist. Arne har lång erfarenhet av att hjälpa kunder med familjerättsliga frågor. Han är också en efterfrågad skribent med frågespalter i PRO pensionären, SKPF:s medlemstidning Här & Nu, Hemmets Journal och med artiklar för Blendow LexNovas Expertkommentarer i familjerätt.