Jag har en syster som är sambo. Hon äger ett hus där hennes sambo också bor. Ingen av dom har några barn, men sambon har en bror med barn, och även jag har barn. Jag undrar vad som händer om min syster skulle avlida? Vem ärver henne? Båda mina (och min systers) föräldrar är döda. Jag undrar: 1. Vem ärver henne? 2. Skulle jag som bror vara ärva henne som hennes närmsta anhörig, vad händer om jag skulle dö före henne? Vem ärver henne när hon sen avlider? 3. Skulle saker och ting ändras om min systers sambo blir delägare 4. skulle det bli annorlunda om de gifter sig?
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Det är olika rättsområden som aktualiseras i dina frågor och jag ska först försöka redogöra för vad som gäller generellt i dessa frågor. Avslutningsvis kommer jag att gå igenom din situation.
Samboegendom
Sambors egendom regleras i sambolagen. Som samboegendom räknas gemensam bostad och bohag som har införskaffats för gemensam användning (3 § och 5-6 §§). En bostad som någon av samborna hade innan förhållandet är därmed inte samboegendom. Bohag är typiskt sett möbler och hushållsmaskiner. Bilar och båtar är till exempel inte samboegendom. Utgångspunkten är att samboegendom delas lika vid en separation och bodelning, oavsett hur mycket var och en har betalat. Vill man inte att reglerna i sambolagen ska gälla kan man skriva ett samboavtal (9 §).
”Lilla basbeloppsregeln”
Som sambo ärver man inte varandra, det är därför bra att skriva ett testamente. Däremot är det så att om en sambo avlider och den efterlevande sambon vid bodelningen har en andel som motsvarar mindre än två prisbasbelopp så ska andelen utökas till två prisbasbelopp (18 §). Nu år 2022 är prisbasbeloppet 48 300 kr, vilket innebär att det lilla basbeloppet är 96 600 kr. Det innefattar dock bara samboegendom, så finns det inte samboegendom för hela beloppet så tillfaller all samboegendom den efterlevande sambon. Ingen annan egendom kommer att inkluderas för att nå upp till beloppet.
Vem ärver?
Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken. Om den avlidne (arvlåtaren), var gift vid sin bortgång så tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken/ makan. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern gått bort. Hade arvlåtaren särkullbarn, det vill säga barn utanför det aktuella äktenskapet, så har dessa rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 §).
Om arvlåtaren inte var gift går istället arvet till dennes släktingar. Rätten att ärva är indelad i tre arvsklasser. I den första arvsklassen finns arvlåtarens barn (2 kap. 1 §). Finns det inga barn (eller deras avkomlingar, d.v.s. barnbarn) går man till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar. Är föräldrarna avlidna har den avlidnes syskon rätt till arvet. Vid syskons bortgång träder deras barn i deras ställe (2 kap. 2 §). Finns det inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen som består av den avlidnes far- och morföräldrar. Finns inte dessa i livet har deras avkomlingar, den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder rätt till arvet. Tredje klassen sluter sig efter dessa, så inga ytterligare släktingar ärver (2 kap. 3 §). Finns det inga arvingar eller testamente så går arvet till den allmänna arvsfonden (5 kap. 1 §).
Vad händer om det finns ett testamente?
Om den avlidne har skrivit ett testamente så ska kvarlåtenskapen som utgångspunkt fördelas i enlighet med testamentet (9-11 kap.). Däremot får inte bröstarvinges laglott kränkas. En arvlåtares barn har alltid rätt att få ut sin laglott, oavsett vad som står i ett testamente (7 kap. 1 §).
Dina frågor och rekommendation
Eftersom din syster inte har några barn och era föräldrar inte är i livet så är det du som ärver din syster. Skulle du gå bort före din syster, så träder dina barn i ditt ställe och ärver din syster. Skulle din syster ha skrivit ett testamente ska arvet efter henne i första hand fördelas efter hennes önskan.
Jag vet inte om huset hon har är att anse som samboegendom eller inte. Det kan vara fallet även om det är din syster som står som ägare, det beror på om det är införskaffat för gemensamt bruk. Skulle din syster gå bort ska det göras en bodelning. I bodelningen är det bara samboegendom som omfattas, d.v.s. sambors gemensamma bostad och egendom. Hennes sambo har därmed alltid rätt till sin andel av samboegendomen. Vilket innebär att om huset ses som samboegendom, har sambon rätt till halva huset.
Blir sambon delägare i huset har hen rätt till sin andel vid din systers bortgång. I sådana fall är det samäganderättslagen som är aktuell i ert ägande. Skulle din syster gifta sig så blir det hennes make/maka som ärver henne.
Skulle ni önska ytterligare rådgivning eller hjälp med att skriva testamente eller samäganderättsavtal finns det möjlighet att boka tid hos någon av Familjens Jurists kunniga jurister.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Uppstår det ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en fråga igen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.