Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller.

Skadestånd

Skador på träd räknas som sakskador vilket gör att skadeståndslagen (SkL) blir aktuell. Lagen är tillämplig enligt 1 kap. 1 § SkL om inte annat är avtalat. Detta innebär att om det finns ett avtal som reglerar frågor om skadestånd går avtalet före, är inget avtalat gällande skadestånd är det SkL:s bestämmelser som gäller.

Vem ska skadeståndstalan riktas mot?

Huvudregeln är talan ska riktas mot den som vållar skadan. Det finns dock något som heter principalansvar som innebär att arbetsgivare ansvarar för sina arbetstagare och är därför skyldig att ersätta deras skador. Vilka som likställs som arbetstagare stadgas i 6 kap. 5 § SkL p 3: den som för annans räkning eljest utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande. För att grannen ska ansvara för firmans agerande måste de kunna jämställas som arbetstagare. Exempelvis att uppdragsgivaren har en verksamhet och regelbundet anlitar en tredje part som är osjälvständig gentemot uppdragsgivaren, detta kan manifesteras genom bland annat att uppdragstagaren inte använder egna verktyg etc.

Om firman ej ses som arbetstagare är huvudregeln att det är uppdragstagaren som ansvarar för skador. Här finns det dock undantag. Det relevanta undantaget här är när uppdragsgivaren har ett avtal med en part om att utföra ett arbete men väljer att anlita en tredje part för utförandet av kontraktsförpliktelsen. Uppdragsgivaren ansvarar då för uppdragstagarens vållande om det sker inom ramen för kontraktet. Alltså, säg att firman orsakar en skada genom att krocka med en bil, uppdragsgivaren ansvarar då inte för skadan eftersom den handlingen inte ligger innanför kontraktet. Skulle firman istället orsaka en skada när den utför arbete enligt kontraktet är det uppdragsgivaren som ansvarar.

Här måste ni alltså se till avtalet eftersom det blir en tolkningsfråga. Har ni avtalat om att grannen ska ta ner fem grenar och grannens firma tar ner 10 grenar är det firman som är ansvarig. Säger istället avtalet att grannen endast ska beskära ”lätt” så blir det en tolkningsfråga om vem som är ansvarig.

Skadestånd för trädet

Av 2 kap. 1 § SkL följer att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar sakskada ska ersätta skada. En sakskada har uppstått när ett fysiskt föremål genom fysiska medel har tillfogats skada, exempelvis att något helt enkelt har gått sönder. Det kan också vara att sakens funktion har försämrats eller att skadan har påverkat föremålet rent estetiskt.

För att skadestånd ska utgå krävs det att någon var uppsåtlig, dvs medveten handlat på ett sätt som orsakat skadan, eller att någon varit oaktsam, dvs på ett vårdslöst sätt orsakat skadan. Bedömningen av oaktsamhet tar sikte på följande faktorer: 1) risken för skadan 2) den sannolika skadans storlek 3) möjligheterna att förekomma skada 4) den handlandes möjlighet att inse risken för skada. Dessa faktorer vägs samman och man ska fråga sig om personen borde ha handlat på ett annat sätt.

I detta fall blir det muntliga avtalet av vikt. Frågorna är om grannen förstod eller borde förstått att denne beskärde trädet för mycket och sedan om grannen borde ha handlat på ett annat sätt.

Beräkning av skadestånd

Vid sakskador ska ersättning utgå för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning enligt 5 kap. 7 § SkL. Eftersom ett träd inte går att reparera är det sakens värde som blir aktuellt. Huvudregeln är att sakens värde ska motsvara återanskaffningskostnaden, dvs vad man får betala för en ny sak med avdrag för åldrande och bruk. Ett alternativ är att använda försäljningsvärde vilket ofta används när saken är totalförstörd. När det gäller träd kan det vara problematiskt. När träden är gamla går det inte att bara köpa ett nytt träd, varav återanskaffningskostnaden inte kan användas. Högsta domstolen har tagit upp ett fall som gäller just skador på träd och ersättningsberäkning, NJA 2015 s 199. Här fastslog domstolen att värdet ska räknas utifrån fastighetens minskade försäljningsvärde. Hur mycket trädet påverkade fastighetens värde är en uppskattning som domstolen ska göra.

För att få en skadeståndstvist prövad ska en ansökan om stämning göras till tingsrätten. Sammanfattningsvis kan jag säga att frågan om vem talan ska riktas mot beror på avtalet, vilket jag redogjorde för ovan. Desamma gäller frågan om skadestånd, det krävs att grannen insett eller borde insett att hen beskärde trädet för mycket.

Jag hoppas att ni har fått svar på era frågor! Har ni fler frågor är ni varmt välkomna att vända er till oss här på Fråga Juristen eller kontakta en jurist på Familjens jurist.