Sen ett år tillbaka så flyttade min andra hälft frivilligt ut ur vår gemensamma villa efter att hen ville skiljas då hen träffat en annan. Hen flyttade till en lägenhet. Vi kom överens om att det var bra för barnen om jag bodde kvar i huset då deras skolor ligger i närheten, och tills vi visste hur vi skulle göra med huset. Hen har haft fri tillgång till huset och varit där flera gånger och hämtat lösöre bland annat. Nu är huset sålt och då begär hen nyttjandeersättning för den tid hen inte bott i huset. Hen flyttade frivilligt. Vad säger lagen om det?
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad nyttjanderättsersättning är och när det kan utgå, avslutningsvis kommer jag gå igenom din situation.
Vad är nyttjanderättsersättning?
Nyttjanderättsersättning är en ersättning som makar eller sambor kan behöva betala till den parten som inte bor kvar i den gemensamma bostaden efter en separation. Nyttjanderättsersättning är inget som regleras i lag utan något som har vuxit fram genom domstolarnas praxis (rättsfall).
När kan det bli aktuellt med nyttjanderättsersättning?
· Vid separation (gift eller sambor)
· en part bor kvar i det gemensamma hemmet
· det krävs en bodelning
· ersättning kan utgå från separation (eller från när bodelningen borde ha varit klar) tills dess att bodelningen är klar.
Syftet med nyttjanderättsersättning
Anledningen till att nyttjanderättsersättning finns är att boendekostnader kan vara en betydande utgift vid en separation. Tanken är att nyttjanderättsersättningen ska utjämna och neutralisera de negativa effekter som en separation kan innebära. Ersättning kan även förekomma i ”motsatt förhållande”, det vill säga att den som flyttar ut kan behöva betala ersättning till den som bor kvar. Om man inte kan komma överens om en rimlig kostnadsfördelning vid en separation så kan frågan om nyttjanderättsersättning bli aktuell.
Sammanfattning av praxis
Samtliga rättsfall på området har handlat om att en part har bott kvar en längre tidsperiod i det gemensamma hemmet och det handlar om minst ett år. Det finns dock ett uttalande från Högsta domstolen som kan tyda på att det räcker med kortare tid. Det har även i fallen funnits beslut om kvarsittningsrätt. Kvarsittningsrätt innebär att en domstol har beslutat att en part ska bo kvar i bostaden till dess att bodelningen är klar. I ett hovrättsfall har det uttalats att nyttjanderättsersättning bara kan utgå när man har varit rättsligt exkluderad från att använda sin bostad, det vill säga då det har funnits kvarsittningsrätt eller ett avtal. Det är dock inget avgörande från Högsta domstolen, det är därför lite osäkert vilket tyngd uttalandet har.
Din situation och rekommendation
Som jag förstår din fråga har din partner flyttat ut frivilligt och det finns inget rättsligt avtal mellan er som har uteslutit din partner från möjligheten att nyttja huset. Jag vet inte hur länge du bodde kvar i huset och om bodelningen nu är klar då huset är sålt. Det verkar dock i ditt fall handla om kortare tid än ett år från separation till försäljning i kombination med att din f.d partner inte har varit rättsligt exkluderad från huset, därför är du sannolikt inte skyldig att betala nyttjanderättsersättning. Men som sagt, rättsläget är dessvärre inte helt klart när det kommer till nyttjanderättsersättning och jag vet för lite om er situation för att ge ett klarare svar. Om du och din före detta partner inte kommer överens i frågan skulle jag rekommendera dig att boka tid hos någon av våra kunniga jurister på Familjens Jurist. De har stor erfarenhet i dessa frågor och kan vara behjälpliga.
Jag hoppas att du fick vägledning i din fråga även om jag inte kunde ge dig ett konkret svar. Jag önskar dig lycka till och uppstår det ytterligare funderingar är du välkommen åter!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.