Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Fråga Juristen. Nedan följer en redogörelse om vad som gäller i ditt fall utifrån de omständigheter du har nämnt. I din situation skulle nyttjanderättsersättning vara aktuellt.  

Vem betalar för boendekostnaderna?

När två makar har en gemensam bostad så ska de gemensamt vårda hem enligt 1 kap. 2 § äktenskapsbalken (nedan kallad ÄktB). Vidare är det den eller de personerna som står på bostadskontraktet som ska betala kostnaderna för boendet. Detta i och med att man godkänt avtalet och sagt att man ska betala hyra för bostaden, i gengäld får du äga del i bostadsrätten. Detta resonemang kan man utgå från enligt 1 § avtalslagen. Det är då först när bodelningen görs som man kan sluta att betala.

För dig betyder detta att du måste betala de kostnader som uppstår på grund av bostadsrätten. Tyvärr finns det ingen lagregel som säger att du kan sluta betala men man kan försöka komma överens med den andra parten om att man inte ska betala för bostadskostnaderna. Nyttjanderättsersättning skulle också kunna vara aktuellt i ditt fall.

Nyttjanderättsersättning

Nyttjanderättsersättning betyder att den part som ensamt nyttjar den gemensamma bostaden kan åläggas ersättningsskyldighet för nyttjandet. Ersättningen bygger inte på någon lag utan är en princip som har utvecklats fram av domstolarna. Den part som bor kvar i bostaden får tillgodogöra sig en bostadsförmån som den andra parten inte får ta del av. Den andra partens äganderätt inskränks då denna inte kan använda bostaden. 

Enligt domstolen bör nyttjanderättsersättningen bestå av 4 % av marknadsvärdet för bostaden. Utöver bostaden får den part som bo kvar även nyttja möbler osv och det kan också beaktas in i ersättningen. Utöver detta kan också el och värmekostnader beaktas.

Startpunkten från vilken nyttjanderättsersättning kan utgå är redan vid separationen när man flyttar ifrån bostaden. Slutpunkten kan vara när man gör bodelningen (detta eftersom det är ofta då någon av makarna får huset).  Nyttjanderättsersättning kan vara en del av bodelningen.

Enligt en hovrättsdom kan nyttjanderättsersättning endast utgå om man får ett kvarboendebeslut. Ett kvarboendebeslut innebär att en domstol har beslutat vem av makarna som har rätt att bo kvar i den gemensamt bostaden tills dess att bodelningen sker enligt 14 kap. 7 § ÄktB. Detta betyder att hovrätten inte anser att man kan använda sig av nyttjanderättsersättning om man har flyttat frivilligt. Rättsläget är däremot inte klart eftersom denna fråga inte har avgjorts av Högsta domstolen.

Begär den ena parten nyttjanderättsersättning kan den andra kontra med kostnaderna som denne haft. Detta bör man beakta också. Men enklaste sättet att lösa problemet på är att den som stannar kvar betalar och då krävs ingen nyttjanderättsersättning heller.

Skulle du kunna få nyttjanderättsersättning?

Det skulle vara möjligt för dig att få nyttjanderättsersättning eftersom din partner forfarande använder den gemensamma bostaden medan du är förhindrad från att nyttja bostaden. Antingen räknar man att du ska få en ersättning på 4 % av värdet från bostadsrätten, men man kan även räkna ut hur mycket man ska få beroende på vilka kostnader man har haft för bostaden så som exempelvis hyra. 

Jag vet inte hur länge sedan du flyttade ifrån bostaden men nyttjanderättsersättning kan utgå från och med den dag då ni separerade. I ditt fall vet jag inte om ni har ett kvarboendebeslut eller om du har flyttat från bostaden frivilligt. Men jag bedömer det ändå som möjligt att få ersättning för dig eftersom rättsläget på området inte är helt klart.

Sammanfattning och rekommendation

Tyvärr finns det ingen lagregel som säger när du kan sluta betala bostadskostnaderna. Man betalar så länge man äger till och med man gör bodelningen. Visserligen går det att komma överens med den andra parten om att inte betala boendekostnaderna men då måste den andra parten också acceptera detta. 

Däremot finns det möjlighet för dig att kräva nyttjanderättsersättning av din man, eftersom du inte får rätt att nyttja bostaden som du äger. Rättsläget vad gäller nyttjanderättsersättning är inte helt klarlagt men man utgår från att ersättningen bör bestå av 4 % av marknadsvärdet på bostaden. 

I ditt fall skulle jag be om en bodelning så snart som möjligt om du inte redan har gjort det. Hur en bodelning görs och vad det innebär kan du se här. Du skulle kunna ansöka om en bodelningsförättare, som då har hand om bodelningen och ser till att den sker på ett korrekt sätt. (se 17 kap 1 § ÄktB). En bodelningsförättare har behörighet att avgöra frågan om nyttjanderättsersättning (se 17 kap. 6 § andra stycket ÄktB), om det är så att du och din man inte kan komma överens i frågan. Nyttjanderättsersättning används då och då i praktiken så det är inte helt omöjligt att du faktiskt skulle få en del pengar tillbaka.

Jag hoppas att jag har besvarat din fråga och gett dig lite tips inför framtiden. Jag vet att reglerna här inte är helt enkla och det beror på att rättsläget inte är helt klart. Alla jurister tycker inte likadant i denna fråga heller. Det kan vara bra att prata med en erfaren jurist om detta för att se vad du har för möjligheter. En jurist kan även hjälpa dig med bodelningen och hur den ska gå till. Du är varmt välkommen att boka in en tid hos en av våra erfarna jurister på Familjens Jurist på ett kontor nära dig. Lycka till!