Hej, Jag har nu fått löneutmätning (KF). Jag är i dagsläget gift, men är mitt i separation (ej beslutat ifall vi vill skilja oss). Separationen beror främst på skulden bl.a. Nu till min fråga. När KF gör bedömningen, har dom självfallet utgått ifrån att jag och min make delar på kostnaderna. Nu när jag blir själv, räknas dessa om? Och! Anses min make då ha "försörjningsplikt" (vet ej om detta är rätt term i sammanhanget) över mig, då vi fortfarande är gifta, trots att vi inte bor tillsammans?
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!
Din fråga berör utmätning av skulder och försörjningsplikt när makarna inte längre delar boende. Jag kommer därför gå igenom relevanta regler i utsökningsbalken (UB) och äktenskapsbalken (ÄktB). Därefter förklarar jag vad som gäller i din situation och avslutar med en rekommendation.
Makars särförvaltning och utmätning av makars skulder
Inom äktenskap gäller, som utgångspunkt, att varje maker råder för sin egendom och svarar för sina egna skulder (1:3 ÄktB). Detta innebär bland annat att den ena maken inte är skyldig att betala den andre makens skulder.
Om en make är skuldsatt och utmätning ska ske kan problem uppstå att avgöra äganderätten till sådant som finns i makarnas gemensamma hem. I 4:19 UB regleras därför en s.k. äganderättspresumtion. Presumtionsregeln förutsätter att lös egendom som finns i hemmet ägs av gäldenären och kan utmätas för den personens skulder. För att bryta presumtionen måste den andre maken bevisa att egendomen är samägd eller endast tillhör denne. På detta vis hindras Kronofogdemyndigheten (KFM) att utmäta egendom i makarnas gemensamma besittning.
Makars försörjningsplikt
I 6 kap. ÄktB finns regler om makars s.k. försörjningsplikt, vilken bygger på tanken att makarna bör leva på samma ekonomiska standard.
I 6:1-5 ÄktB regleras makars skyldighet att försörja varandra när makarna lever tillsammans. Enligt 6:1 ÄktB ska makarna, var och en efter sin förmåga, bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Vad som räknas till makars “gemensamma behov” är mat, bostad och liknande. Makarnas “personliga behov” avser täcka utgifter för kläder, hygien och dylikt. Det personliga behovet kan även omfatta medel för tillgodoseende av ideella krav, exempelvis för att delta i föreningsliv.
Om makarna inte längre bor tillsammans, men fortfarande är gifta, blir 6:6 ÄktB aktuell. Enligt denna regel har makar som inte varaktigt bor tillsammans en skyldighet att betala underhållsbidrag till den andra maken. När bidragets storlek ska bestämmas beaktar man att makarna har skilda hushåll. Vardera make svarar därför i första hand för utgifterna för sitt eget hushåll. Eftersom äktenskapet fortfarande består gäller att makarna ska leva på samma standard. Standarden kan dock bli lägre än när hushållet var gemensamt.
Din situation och rekommendation
Makar kan inte som utgångspunkt ta över varandras skulder (jfr. 1:3 ÄktB). Om en av makarna har en skuld hos KFM kan dock det som finns i den gemensamma bostaden bli föremål för utmätning (jfr. 4:19 UB).
Av din fråga framgår att du och din make är separerade och inte delar bostad. När makarna har separata bostäder bör inte presumtionsregeln i UB gälla. Om egendom som finns någon annanstans än i den skuldsatte makens egna bostad (exempelvis i den andre makens bostad) ska utmätas krävs att det framgår att egendomen tillhör den skuldsatte maken (4:17 UB). När KFM gjort sin bedömning har de troligen utgått från att ni bor ihop. Förutsatt att ni inte längre bor ihop, och KFM därmed gjort ett fel i sin bedömning, KFM:s beslut överklagas enligt 18:1 UB.
Trots att du och din make inte längre bor tillsammans finns en underhållsskyldighet (6:6 ÄktB). Likt försörjningsplikt när makarna bor tillsammans bygger 6:6 ÄktB på tanken att makar bör leva på samma ekonomiska standard. Vilken ekonomisk standard man ska leva på är upp till makarna att bestämma. Hur underhållsbidraget räknas saknar närmare anvisningar, vilket innebär att olika omständigheter kan beaktas. I ditt fall är ena maken skuldsatt och den andra skuldfri. Det är därmed tänkbart att en underhållsplikt kan anses föreligga enligt 6:6 ÄktB. Denna underhållsskyldighet kan bestå i att hjälpa till med boende, mat osv (jfr. 6:1 ÄktB).
Om KFM gjort en felbedömning av hur egendom ska utmätas, är min rekommendation att överklaga KFM:s beslut enligt 18 kap. UB. Detta förutsätter att du kan bevisa att KFM utgått från fel omständigheter och därmed felberäkning av dina/era kostnader. Förutsatt att en av makarna har större underhållsförmåga, kan denna vara skyldig att betala underhållsbidrag till den andra maken (d.v.s den skuldsatta). Om ni inte kan komma överens, är min rekommendation att vända er till domstol att fastställa bidraget (6:6 2 st ÄktB).
Vill du få ett mer konkret svar på din fråga behöver du prata med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Lycka till!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.