Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Jag kommer börja med att gå igenom relevanta bestämmelser för bodelningar i sambolagen (samboL) och i äktenskapsbalken (ÄktB). Därefter kommer jag avsluta med vad som gäller i din situation.

Bodelning mellan makar och sambor

Det första steget i en bodelning är andelsberäkningen, detta innebär att parternas andelar i boet/samboegendomen ska beräknas (11 kap. 1 § ÄktB och 12 § samboL). Parterna får från sitt giftorättsgods/samboegendom avräkna vissa skulder (11 kap. 2 § ÄktB och 13 § samboL). När skulderna har dragits av ska parternas giftorättsgods/samboegendom läggas samman. Detta värde ska sedan delas lika mellan parterna (11 kap. 3 § ÄktB och 14 § samboL), och kallas giftorättsandel/samboandel.

Efter andelsberäkningen ska lottläggningen ske. Lottläggning innebär att egendomen ska fördelas mellan parterna. Således ska parterna bestämma vem som ska få vilken egendom, exempelvis kanske en part ska ta över bostaden (11 kap. 7 § ÄktB och 16 § samboL).

Efter att egendomen har fördelas på parternas lotter görs en avstämning. Om ena partens lottlagda giftorättsgods/samboegendom överstiger dennes andel kan denne antingen lämna annan egendom till den andra parten eller betala motsvarande belopp i pengar (11 kap. 9 § ÄktB och 17 § samboL).

Exempel

Andelsberäkningen

A har giftorättsgods/samboegendom om 200 000 kr och skulder om 100 000 kr. B har egendom om 400 000 kr och skulder om 200 000 kr. Skulderna ska avräknas och den återstående summan ska läggas samman och delas lika mellan parterna.

200 000 - 100 000 kr = 100 000. 400 000 kr - 200 000 kr = 200 000. 100 000 kr + 200 000 kr = 300 000 kr. 300 000 kr / 2 = 150 000 kr. 150 000 = parternas giftorättsandel/samboandel.

Lottläggningen

I lottläggningen summeras parternas giftorättsandel/samboandel och skuldtäckning, detta är summan av deras andelar. I lotten ställs parternas egendom som de ska ha i bodelningen upp.

A:s andel: 150 000 kr + 100 000 kr = 250 000. A:s lott: 200 000 kr.

B:s andel: 150 000 kr + 200 000 kr = 350 000. B:s lott: 400 000 kr.

A:s lott är 50 000 kr mindre än A:s andel och B:s lott är 50 000 kr mer än B:s andel. Därmed ska B utge än skifteslikvid om 50 000 kr till A.

A:s andel: 150 000 kr + 100 000 kr = 250 000. A:s lott: 200 000 kr + 50 000 kr = 250 000 kr.

B:s andel: 150 000 kr + 200 000 kr + 50 000 kr = 400 000. B:s lott: 400 000 kr.

Din situation

Om i ditt fall person 1 får giftorättsgods/samboegendom i bodelningen som överstiger dennes andel så ska denne antingen ge person 2 annan egendom eller betala ett motsvarande belopp i pengar. Om person nummer 1 får en lott som är 4 000 kr mer än dennes andel och person 2 får en lott som är 4 000 kr mindre än dennes andel så ska person 1 kompensera med egendom/betala person 2 en skifteslikvid på 4 000 kr. Detta eftersom att person 1 då kommer öka sin andel med 4 000 kr så att den blir lika hög som dennes lott, medan person 2 ökar sin lott med 4 000 kr så den blir lika stor som dennes andel.

Jag förstår det dock som att du har tagit person 1:s nettoegendom (egendomen med avräkning för skulderna) och subtraherat person 2:s nettoegendom. Den summa som framkommer är skillnaden mellan vad partner får i bodelningen (inräknat skulderna). Om denna värdeskillnad sedan hälftendelas så kommer skifteslikviden fram. Om det är så du har räknat kan det stämma att person 1 ska betala 4 000 kr till person 2. Jag rekommenderar dock att du gör uträkningen enligt exemplet ovan för att säkerställa att det blir rätt. Om du vill ha närmare rådgivning kan du boka tid med Familjens Jurist som kan besvara dina frågor kring bodelningar. På Familjens Jurist onlinetjänst kan du upprätta bodelningsavtal till ett standardpris.