Hej,
Om man vid en skilsmässa och bodelning, med hjälp av jurist gör upp om fördelning av tillgångar och skulder, och skriver på alla nödvändiga papper, finns det någon möjlighet att sedan i efterhand ompröva dessa överenskommelser rent juridiskt? Kan detta prövas rättsligt i efterhand, om man anser att det förevarit uppenbara fel och orättvisor i den gjorda uppgörelsen?
Skälet kan, som i detta fallet, vara att den ena parten vid tillfället var i ett sådan emotionellt tillstånd att saker och ting beslutades till hennes absoluta nackdel, på ett mycket orättfärdigt sätt. Hon skrev på papper utan att inse dess konsekvenser. Hon avstod bland annat från sin del ett arv på 3 miljoner från en av sin mans avlidna släkting. Hon tog på sig betalningsansvar för ett rent konsumtionslån på ca 700 000 kr som hennes man hade tagit i hennes namn i ett tidigare skede i äktenskapet. Hennes del av husets värde (ca 600 000 kr) försvann för att lösa skulder kopplade till huset, vilka var sprungna ur rena konsumtionslån från hennes mans sida under äktenskapet.
Allt detta gjorde hon i obetänksamhet bara för att hennes enda fokus var att komma ifrån äktenskapet. Hon var uppriven och emotionell och upplevde att juristen mest "stod på hans sida". Hon gick från äktenskapet med skulder. Nu belastas hon kraftigt av detta lån och hon har svårt att få ekonomin att gå ihop.
Mannen bor kvar i deras tidigare gemensamma villa (värde uppskattningsvis 3-4 miljoner), med två dyra bilar (en Volvo SUV, och den Mercedes). Samtliga pengar från arvet på 3 miljoner kronor har han redan konsumerat bort på knappt 2 år. För att "hjälpa henne" har han köpt en begagnad bil i 150 000 kronorsklassen till henne(!)
Kan detta prövas juridiskt/rättsligt och göras om i efterhand? Vad finns för möjligheter för henne att få detta omgjort?
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Du skriver att de hade hjälp av en jurist när bodelningen gjordes. Utifrån frågan vet jag inte om juristen varit en så kallad bodelningsförrättare, så jag ger svar på hur man kan klaga på en bodelning oavsett om det funnits bodelningsförrättare eller inte.
Vad kan man göra om man anser att bodelningen inte blev korrekt?
När ett äktenskap upplöses ska bodelning göras och makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Om man inte kan komma överens vid bodelningen kan man vända sig till tingsrätten för att få en utsedd bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Bodelningsförrättaren tar då över bodelningen och har rätt att bestämma hur egendomen ska fördelas mellan makarna. Resultatet av bodelningen skrivs ned i en bodelningshandling som bodelningsförrättaren ska delge båda makarna. Om en make är missnöjd med den bodelning som bodelningsförrättaren gjort får hen klandra bodelningen. Maken måste då väcka talan mot den andra maken vid den tingsrätt som förordnade bodelningsförrättaren inom fyra veckor efter delgivningen av bodelningshandlingen. Klandras inte bodelningen inom denna tid har maken förlorat sin talan (17 kap. 8 § ÄktB). Väcks talan i tingsrätt innebär det att tingsrätten kommer att se över bodelningen och kan även fördela om egendomen, om den skulle anse att det är mer korrekt.
Om bodelning skett utan bodelningsförrättare får man betrakta bodelningsavtalet som ett renodlat avtal. Det finns då inga specialbestämmelser i äktenskapsbalken att gå till. I vissa fall kan man försöka ogiltigförklara avtal genom ogiltighetsreglerna i avtalslagen (AvtL). 30 § AvtL reglerar fall där avtal kan ogiltigförklaras genom svek, dvs. att någon har vilselett den andra. Avtal kan också ogiltigförklaras om de är oskäliga (36 § AvtL). Det är dock den som vill ogiltigförklara avtalet som måste bevisa att det rör sig om svek eller oskälighet (eller annan ogiltighetsgrund, se 3 kap AvtL) och det krävs tämligen mycket för att övertyga en domstol om att ogiltigförklara ett avtal eftersom avtalsfriheten är en så stark princip.
Sammanfattning och råd
Om det är så att den jurist som hjälpte till att upprätta bodelningen var en bodelningsförrättare kan bodelningen klandras. Hon måste i sådana fall väcka talan mot den andra maken inom fyra veckor vid den tingsrätt som förordnade bodelningsförrättaren. Om juristen inte varit en bodelningsförrättare bör man se bodelningen som ett vanligt avtal som kan angripas enligt ogiltighetsreglerna i avtalslagen. Här finns i och för sig inga tidsfrister, såvitt jag vet, men man måste komma ihåg att det är svårt att få avtal ogiltigförklarade och att det kan bli en kostsam rättsprocess. Det blir också upp till henne att bevisa att det finns skäl för ogiltigförklaring. Det är svårt att säga såhär på förhand utan mer information vad som skulle anses vara tillräcklig bevisning.
Vill ni ha mer konkreta råd i den aktuella situationen kan det vara bra att ta hjälp av en jurist som kan se över allt som hänt mer noggrant och vid behov även bistå i en domstolsprocess. Ni kan då vända er till Familjens Jurist som har lång erfarenhet av att arbeta med bodelningar.
Annars hoppas jag att ni fått svar på er fråga! Om ni undrar över något mer kan ni alltid vända er till Fråga Juristen igen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.