Hej!
jag har varit anställd hos en restaurang i form av ett Handelsbolag i ett år. Jag kände bolagsmännen (två personer var delägare 50 % varsitt) sedan 2007. Ena ägarna är svensk medborgare, de andra hade arbetstillstånd som blev utvisade från Sverige.
Jag jobbade i ett år hos de (det finn anställningsbevis samt arbetsgivare intyg). Enligt de gick ingen bra för restaurangen och jag hjälpte de genom att låna pengar till företaget (överfördes från mitt konto till företagskonto) samt att jag betalade deras fakturor från mitt privata konto. Vi hade ett muntligt avtal. De betalade en viss del av de pengarna som jag hade betalat företagets faktorer som i meddelande rutan de (ägarna) skrev återbelån. När ena delägarna fick avslag från migrationsverket då de slutade betala mina pengar som jag hade lånat de plus en del av min lön som var kvar på ca 78,000 kr plus semesterersättning. Nu ärendet ligger hos tingsrätten.
Ägarna påstår att jag har varit informell delägare fast mitt namn står ingenstans (inte hos bolagsverket, inte hos länsstyrelse, alltså dvs ingenstans). Jag yrkade i första hand att de ska betala min obetalda lön plus semesterersättning samt yrkat de pengarna som jag har lånat ut och betalat deras (företagets)frakturer. Företaget har sålt inkråmet i slutet av 2017. Jag har i andra hand yrkat om jag har varit delägare då borde jag få en del av vinsten, viket jag har inte fått någonting. Jag har i andra hand yrkat att jag vill del av vinsten.
Min fråga är
1: Finns det någonting som heter Informell delägare? om det finns vad det betyder?
2: Vilken rättsliga grunden finn till stöd för yrkandet om vinst och ränteyrkandet som jag har begärt enligt lagen, kanske Handelsbolagslagen?
Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga. Nedan kommer jag att redogöra för dina frågor, d.v.s. hur man blir delägare i ett handelsbolag samt när man som delägare har rätt till vinst.
Regler om handelsbolag finns i lagen om handelsbolag och enkla bolag. Det kan redan inledningsvis konstateras att det inte finns någon juridisk innebörd av en informell delägare. Däremot finns det olika möjligheter för en person att bli delägare i ett handelsbolag. Frågan i din situation är således om du är delägare i handelsbolaget och därmed omfattas av viss reglering vilken kan påverka din rätt till vinst m.m.
Delägare i handelsbolag
Ett handelsbolag uppkommer när två personer avtalar om att de gemensamt ska utöva näringsverksamhet. Det krävs även att bolaget registreras i handelsregistret, 1 kap 1§ lagen om handelsbolag och enkla bolag. Då avtalet ska ges in till Bolagsverket för registrering kan det inte vara muntligt. Av avtalet ska vidare framgå vilka personer, minst två stycken, som ska bedriva näringsverksamheten tillsammans. Dessa personer (bolagsmän) är handelsbolagets delägare. Bolagsmännens inbördes skyldigheter och rättigheter bestäms genom avtalet, 2 kap 1§ lagen om handelsbolag och enkla bolag.
Vissa bestämmelser i lagen är dispositiva, vilket innebär att det som anges i handelsbolagsavtalet gäller istället för lagtexten. Du anger att de andra står som delägare, 50% vardera, i bolaget, vilket innebär att det är de som ingått det ursprungliga avtalet som registrerats hos Bolagsverket. Du anger även att du inte är registrerad som delägare hos Bolagsverket. Frågan är således om du senare har inträtt som delägare och om du räknas som bolagsdelägare trots att du inte är registrerad som delägare hos Bolagsverket.
För att en ny bolagsman ska få inträda i bolaget krävs samtycke av samtliga bolagsmän, 2 kap 2§ lagen om handelsbolag och enkla bolag. Denna bestämmelse är dock dispositiv, vilket innebär att den inte gäller om annat står i bolagsavtalet. Till exempel kan man i bolagsavtalet ange att det krävs majoritet istället för samtycke från samtliga delägare för att någon ska få inträda i bolaget.
I ditt fall gäller alltså att de andra bolagsmännen måste samtycka till att du också är delägare, om det inte angetts annat i bolagsavtalet. Samtycket kan ges konkludent, d.v.s. att bolagsmännen agerar på ett sådant sätt så som att de samtycker till att du är bolagsman. Om du under viss tid har tillåtits delta i bolagets förvaltning utan protester från de övriga bolagsmännen, så får ett konkludent samtycke anses föreligga. Att du i sådana fall inte är registrerad såsom bolagsman hos Bolagsverket spelar ingen roll. Det avgörande är om du har intagit ställning såsom delägare och de delägarna som är registrerade har agerat på ett sådant sätt som medför samtycke.
Att uppmärksamma är även att det inte finns något som hindrar att ett handelsbolag har anställda i bolaget. Då aktualiseras vissa förpliktelser för bolaget.
Delägares rätt till vinst och övrigt ansvar
Bolagsmännen ska dela lika på resultatet om inget annat anges i bolagsavtalet, 2 kap 8§ lag om handelsbolag och enkla bolag. Är du att anse som delägare ska du således ha rätt till en del av bolagets resultat om det inte anges att annan fördelning ska göras i bolagsavtalet. Bolagets resultat är det överskott eller den brist som kvar när bolagsmännen avräknat ränta och arvode, 2 kap 7§ lag om handelsbolag och enkla bolag. Övriga rättigheter och skyldigheter för delägarna regleras i bolagsavtalet, 2 kap 1§ lag om handelsbolag och enkla bolag. Bolagsmännen ansvar dock gemensamt för bolagets förpliktelser, 2 kap 20§ lag om handelsbolag och enkla bolag.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis har uttrycket ”informell delägare” ingen direkt juridisk innebörd. Däremot kan det vara så att du har blivit delägare i handelsbolaget. Huruvida du är att anse som delägare eller inte är en bedömningsfråga. Jag vet tyvärr för lite om ditt och delägarnas agerande för att kunna bedöma om du är att anse som delägare genom konkludent samtycke från delägarna. En registrering i bolagsverket behöver inte ha gjorts men du ska ha agerat som om du vore delägare och inte endast anställd och övriga delägare ska ha accepterat det. Om du skulle vara att anse som delägare finner du den rättsliga grunden för rätt till en del av resultatet i 2 kap 8§ lag om handelsbolag och enkla bolag. Denna bestämmelse gäller dock endast om inte annat har avtalats i bolagsavtalet.
Vill du ha vidare rättslig hjälp i ditt ärende då det är stora summor pengar inblandade rekommenderar jag att du tar kontakt med någon av våra jurister hos Familjens Jurist. De har stor erfarenhet inom just företagsjuridik. Länk till bokningen finns här.
Jag hoppas att du känner att du har fått svar och vägledning i dina frågor. Har du övriga frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.