En fråga som egentligen handlar om muntliga avtal & gåvor, men också är kopplad till bouppteckning och enskild egendom: Säg att vi har två personer som varit sambor – sambo A respektive sambo B. De har inga gemensamma barn. Sambo A avlider. Sambo B äger en fastighet som enskild egendom. A har köpt och skänkt saker (lös egendom) till B:s fastighet under tiden de varit sambor. B har alltså, praktiskt taget, fått sådant i gåva av A. A har hela tiden köpt/skänkt dessa saker i syfte att tillhöra B:s fastighet. Syftet har aldrig varit att sakerna skulle tillhöra/ägas av A själv. Det finns ingen skriftlig dokumentation, t.ex. gåvobrev, för allt detta. Muntliga överenskommelser mellan A och B har endast varit aktuella (ibland har andra, dock partiska personer till B, informerats om överenskommelserna). Kan tillägga att dessa saker kan anses utgöra en ganska liten andel av sambo A:s tillgångar i förhållande till övriga tillgångars totala värde. D.v.s. låg sannolikhet att inskränkning på laglott görs. När sambo A avlider finns dennes barn som arvtagare (ej gemensamma barn med sambo B). Då är frågan hur sakerna (den lösa egendomen) som A har köpt/skänkt till B:s fastighet bör hanteras i samband med bouppteckningen. 1) Kan man hävda, utifrån beskrivningen ovan, att sakerna tillhör den efterlevande sambon (B) och dennes enskilda egendom (fastigheten) eller finns där aspekter som talar emot det? 2) Utifrån svaret på fråga 1: hur ska detta hanteras i samband med bouppteckningen? Är det korrekt att den specifika lösa egendomen (sakerna A köpt/skänkt till B:s fastighet) utelämnas i bouppteckningen eller är det felaktigt? Själv tänker jag att sakerna A köpt/skänkt till B inte har något att göra med bouppteckningen. Muntliga avtalen mellan A & B om den lösa egendomen gäller – sakerna tillhör B och därför ska dessa inte tas upp i bouppteckningen!
Hej och tack för du vänder dig till oss på Fråga Juristen!
Din fråga handlar om gåvor mellan sambor och vilka tillgångar som tas med i en bouppteckning. Jag kommer därför gå igenom de regler som blir aktuella i sambolagen (SamboL), gåvolagen (GåvoL) och ärvdabalken (ÄB). Sedan förklarar jag vad som gäller i din situation och avslutar med en rekommendation.
Efterlevande sambos ställning vid dödsfall
SamboL är tillämplig på samboförhållanden. Två personer är sambor när de är i ett parförhållande och stadigvarande bor med varandra i ett gemensamt hushåll (1 § SamboL). Inledningsvis förutsätts att sammanboendet har, eller avses ha, en viss varaktighet. Vidare förutsätts att de som bor tillsammans är i ett parförhållande och delar på vardagssysslor i det gemensamma hushållet.
Utgångspunkten är att sambor inte ärver av varandra. En efterlevande sambo har dock rätt att begära bodelning när en sambo avlider (8 och 18 §§ SamboL). Vid bodelningen delas all s.k.samboegendom lika mellan samborna, vilken består av bostad och bohag som köpts för gemensam användning (3 § SamboL).
Gåva
Genom gåva överlåts äganderätten från den givande parten till den mottagande. För att en gåva av lös egendom ska vara giltig förutsätts följande krav vara uppfyllda:
Är det tre kraven uppfyllda föreligger en gåva.
Utgångspunkten enligt GåvoL är alltså att gåvor blir bindande först när de fullbordats. Om en gåva fullbordats är det inte längre möjligt att ta tillbaka gåvan (1 § GåvoL). När en gåva anses vara fullbordad beror på vad för slags gåva det är. Gällande lös egendom (lösöre) räknas gåvan som fullbordad när den kommit i mottagarens besittning (2 § GåvoL). Till lös egendom räknas allt som inte är fast egendom. Det kan exempelvis vara pengar, kläder eller möbler.
Bouppteckning
När en person dör ska ett dödsbo upprättas och boutredning göras. Sedan utredning om den dödes tillgångar och skulder gjorts ska en bouppteckning över bl.a. tillgångarna och skulderna upprättas. Bouppteckningen ska ske senast tre månader efter dödsfallet, om inte Skatteverket medger längre tid (20:1 ÄB). Av bouppteckningen ska bland annat framgå vilka tillgångar och skulder den döde hade vid dödsfallet (20:4 ÄB). Gåvor som den avlidne har gett ska antecknas i bouppteckningen (20:5 ÄB). Sådan anteckning ska göras om det finns arvingar som har rätt till laglott eller om någon av delägarna i dödsboet begär det.
Din situation och rekommendation
Av din fråga framgår att sambo A avlidit. Under sin livstid har sambo A gett lös egendom i gåvor till sambo B med syftet att tillhöra B:s fastighet, vilken utgör enskild egendom. Därmed blir frågorna vem som har äganderätt till gåvorna och hur dessa ska hanteras i samband med upprättande av A:s bouppteckning.
Inledningsvis kan konstateras att B inte kan göra anspråk på gåvorna genom SamboL. När en av samborna avlider har visserligen den efterlevande rätt att begära bodelning av samboegendomen (8 och 18 §§ SamboL). De aktuella gåvorna har dock inte givits med syfte att använda gemensamt utan enbart tillhöra B:s enskilda egendom (fastigheten). Gåvorna är därför inte samboegendom.
Vidare bör påpekas att SamboL saknar specifika regler kring hur gåvor mellan sambor hanteras. Därmed måste frågan avgöras på förmögenhetsrättslig grund. Ur GåvoL kan kriterierna för en giltig gåva utläsas (1 och 2 §§). För det första måste A:s gåvor till B anses vara giltiga. Giltiga gåvor förutsätts givits med en gåvoavsikt, lämnats över frivilligt och att gåvogivaren lämnar över besittningen om egendomen till gåvotagaren. Om dessa tre krav är uppfyllda föreligger en giltig gåva och äganderätten har övergått från A till B. Gåvor i form av lös egendom kräver således inte gåvobrev för att vara giltiga. Ett gåvobrev underlättar dock i bevishänseende när tvist om äganderätten uppstår.
Hur gåvor hanteras när bouppteckning upprättas framgår av 20:5 ÄB. Eftersom B inte är A:s arvinge bör inte gåvorna, som utgångspunkt, behöva antecknas. En anteckning av A:s gåvor till B ska dock göras om någon av dödsbodelägarna begär det.
Om du vill ha ett mer konkret svar på din fråga är min rekommendation att kontakta en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Jag hoppas att du känner att du fått svar på alla dina frågor. Lycka till!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.