Hej!

Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller i situationen du beskriver. Arvsrätten regleras i ärvdabalken (ÄB) och vissa hänvisningar till den finns i svaret.

Avsägelse, avstående eller överlåtelse
Det finns tre sätt för en arvinge att undgå att få ut sin arvslott: arvsavsägelse, arvsavstående och arvsöverlåtelse.

Avsägelse innebär att en arvinge helt kan avstå från sin rätt till arv efter en viss person. Avsägelse kan göras både före och arvlåtarens död. Avsägning av arv innan arvlåtarens död regleras i 17 kap 2 § ÄB, medan avsägelse efter arvlåtarens död saknar lagreglering. Här kan du läsa om avsägelse på Skatteverkets hemsida. En avsägning innebär att, om inte annat framstår av omständigheterna, inte heller den avståendes avkomlingar (barn, barnbarn osv.) får del av arvet. Den som är underårig får varken själv eller med förmyndare avstå från arv. Den som är bröstarvinge - avkomling - har skydd för sin laglott även om han eller hon har avsagt sig sitt arv enligt 17 kap 2 § ÄB.

Ett arvsavstående kan ske först när arvlåtaren är död. I ett arvsavstående förklarar någon som är arvsberättigad att han eller hon avstår från sitt arv. Avstående kan göras ända till dess arvskifte sker och kan avse hela eller delar av arvslotten. Avstående kan också avse viss summa eller sak.

Till skillnad från arvsavsägelse där även avkomlingar till den som avstår från arvet förlorar sin arvsrätt gäller för arvsavstående att den avståendes arvingar som har rätt till arv efter den avlidna träder in istället för den avstående när det gäller rätten till arvet. Det gäller oavsett om den avstående särskilt anger detta eller inte. Avståendet innebär alltså att arvet efter arvlåtaren ska fördelas som om den avstående dött före arvlåtaren. Om det till exempel är en person med två egna barn som avstår från arv efter sin förälder går arvet vidare till personens barn, alltså barnbarn till den avlidna.

En överlåtelse av arv innebär att en arvsberättigad person själv bestämmer vem som istället ska få ta del av arvet. Om överlåtelsen avser hela arvet träder mottagaren in som dödsbodelägare. Om överlåtelsen avser endast en del av arvet är både mottagaren och överlåtaren dödsbodelägare. I ditt fall där både överlåtaren och mottagaren är dödsbodelägare blir resultatet att överlåtaren förlorar sin ställning som dödsbodelägare om han eller hon överlåter hela sitt arv.

Jag vill passa på att upplysa om att arvsavstående och arvsöverlåtelse ses som en civilrättslig gåva från den avstående till den som träder in istället (till exempel från förälder till barn i exemplet ovan). På grund av gåvokaraktären kan avståendet eller överlåtelsen bli föremål för återvinning i konkurs, vilket innebär att om personen som avstår från arv har skulder som han eller hon inte kan betala men ändå ”tackar nej” till pengar i form av arvet kan dem som personen har skulder till kräva att arvet ska återgå till den avstående.

En särskild typ av avstående som kan göras är av s.k. särkullbarn till förmån för efterlevande make. Om en make dör och denne har ett barn som inte är parets gemensamma (särkullbarn) har det barnet rätt att få ut sitt arv efter sin förälder med en gång. Barnet kan dock med stöd av 3 kap 9 § ÄB välja att avstå från sitt arv efter föräldern till förmån för förälderns efterlevande make och istället få ut sitt arv när den efterlevande maken dör. Om det här är situationen i ert fall får du gärna ställa en ny fråga med lite fler detaljer så kan du få en mer djupgående förklaring av denna typ av arvsavstående.

Sammanfattning och rekommendation
Det är fullt möjligt för myndiga arvingar att avstå från sitt arv. Det som blir avgörande i din situation är förhållandet mellan dödsbodelägarna och vem som vill avstå från sitt arv till förmån för vem. Om dödsbodelägarna alla är syskon och någon avstår från sitt arv blir till exempel följden att den avståendes eventuella barn träder in i dennes ställe. Om personen istället skulle avsäga sig sin arvsrätt blir följden att den dödsbodelägarens arvslott fördelas lika mellan övriga dödsbodelägare. Utifrån vad du beskriver låter det som att arvsöverlåtelse är det bästa sättet för att nå den lösning som önskas, men det beror som sagt i viss mån på de inbördes förhållandena mellan dödsbodelägarna. Här kan du läsa mer om avstående och överlåtelse av arv på Skatteverkets hemsida.

Det kan vara en god idé att ta kontakt med en jurist för att reda ut vilka konsekvenser de olika alternativen får i just er situation och för att få hjälp med upprättande av eventuella handlingar. Vill ni komma i kontakt med någon av våra jurister för vidare hjälp i ärendet kan du klicka här för att komma till bokningen.

Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Om du har ytterligare frågor får du gärna vända dig till oss igen.