Juridik vid dödsfall
Arvskifte - fördelning av lösöre
Hej
Min pappas mor gick bort för en tid sedan. Pappa samt hans brors (också avliden) barn är arvingar, de heter Olle och Eva. Vi har inte haft så mycket kontakt sedan pappas bror gick bort.
Olle föreslog redan på begravningen att vi skulle lotta lösöret i dödsboet. Detta var i augusti 2018. Sedan dess har jag (enligt pappas önskan) och Olle gjort arvskifte samt förberett allt lösöre för lottning. Vi genomförde lottning online 12e mars i år. Eva har inte varit delaktig alls i detta. Men enligt Olle har Eva hela tiden varit informerad om hur allt fortskrider.
När lottningen var genomford återstod bara att fysiskt dela upp lösöret. Den 24e april mailade dock Eva och meddelade att hon inte godkände lottningen. Sedan dess har Olle (hennes bror) försökt tala henne tillrätta utan framgang. Jag har också försökt kontakta henne men inte lyckats få till ett samtal. Det senaste kravet från henne är att allt skall säljas.
Detta är en svår situation för oss. Jag har läst på lite och det verkar som att hon har rätten på sin sida. Däremot verkar det som om vi skulle kunna ansöka om en skiftesman som får överta denna uppgift.
Ser ni någon annan möjlighet än detta?
Tack för hjälpen,
Rådgivarens svar
2019-07-01
Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.
Bouppteckning och arvskifte
Innan ett arvskifte kan ske ska en bouppteckning upprättas eftersom bouppteckningen ligger till grund för arvskiftet. En bouppteckning ska förrättas inom 3 månader från dödsfallet, själva förrättningen innebär att alla dödsbodelägare, efterlevande sambo/make, efterarvingar och testamentstagare ska kallas till möte. Dem som blivit kallade behöver inte närvara men de ska alltid kallas, om en person inte har kallats ska man hålla i ett nytt möte. Vid mötet går man igenom den avlidnes skulder och tillgångar samt huruvida det finns ett testamente och liknande. Själva bouppteckningen är handling som redovisar dödsboet tillgångar och skulder samt vilka som är arvingar. Bouppteckningshandlingen ska undertecknas av alla dödsbodelägare och sedan skickas in för registrering hos Skatteverket.
Arvskifte ska ske om det finns fler än en dödsbodelägare, arvskiftet är ett skriftligt avtal mellan dödsbodelägarna som anger hur arvet ska fördelas efter den avlidne. Arvskifte ska undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Om det inte finns ett testamente ska arvet fördelas efter lag dvs. enligt arvsordningen i ärvdabalken. Hur lösöret ska fördelas mellan arvingarna är upp till dem, antingen kan allt lösöre säljas och sedan skiftas mellan arvingarna eller kan lösöret fördelas direkt.
Vad som gäller i ditt fall
Det är således viktigt att ni haft ett förrättningsmöte där alla dödsbodelägare dvs. inklusive din farbrors barn har blivit kallade, annars kan din farbrors dotter Eva begära att förrättningsmötet sker på nytt. Om allt har gått rätt till så bör ni ha en undertecknad och registrerad bouppteckning som ska ligga till grund för arvskiftet. Din pappa och farbrors barn ska enligt lag ärva din farmor eftersom inget testamente finns. Din pappa får hälften av arvet och din farbrors barn delar på andra hälften dvs. en fjärdedel vardera. Det är upp till arvingarna att bestämma hur lösöret ska fördelas och det går jättebra att lotta ut lösöret mellan dem förutsatt att alla är överens. När dödsbodelägarna inte kan komma överens kan en dödsbodelägare ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman ska förordnas. Skiftesmannens uppgift är att skifta dödsboet genom att i första hand försöka få alla dödsbodelägare att komma överens och om det inte är möjligt kan skiftesmannen göra ett tvångsskifte.
Om det finns en viss egendom bland lösöret som din farbrors dotter gärna vill ha kan denna egendom skiftas till henne och resten av lösöret lottas. Om ni ändå inte kan komma överens kan din pappa eller Olle ansöka om ett förordnande av skiftesman hos tingsrätten.
Hoppas du känner att du fick svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp så är du varmt välkommen att kontakta en av våra familjejurister här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.