Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse om vad som gäller. I mitt svar utgår jag från att du avser arvsavstående som sker efter arvlåtarens död och inte arvsavsägelse som sker när arvlåtaren är vid liv.

Arvsavstående:

Genom att avstå från ett arv kan en arvsberättigad person tacka nej till arvet. Arvsavstående är inte reglerat i lag men följer av praxis. När man avstår från ett arv gör man det till förmån för sina egna arvingar, arvet finns då fortfarande kvar i ens släktgren. Ett arvsavstående går till genom att den arvsberättigade personen berättar för dödsboet att denne vill avstå från arvet. Det sker genom antingen en avståendehandling till boutredningsman, testamentsexekutorn eller (om ingen av dessa finns) övriga dödsbodelägare (dödsbodelägare är de som har omedelbar rätt till arv antingen genom lag eller testamente). Den arvsberättigade kan även vid bouppteckningen anmäla att denne vill avstå från sitt arv, vilket då måste antecknas i bouppteckningen. Civilrättsligt ses det som en gåva och den som avstår sitt arv kan peka ut vem som helst som mottagare, det vill säga överlåta sin arvslott på en mottagare (ett barn eller ett syskon). Detta skall i sådana fall antecknas i bouppteckningen. En förutsättning är att mottagaren har arvsrätt efter arvlåtaren.

I ditt fall kan du avstå från ditt arv till förmån för antingen din bror eller son då båda personerna har arvsrätt efter dig. Detta gör du genom en avståendehandling som lämnas till boutredningsmannen, testamentsexekutorn eller (om ingen av dessa finns) övriga dödsbodelägare. I handlingen ska du anteckna vem du vill ska vara mottagare.

Skulle du behöva ytterliga juridisk hjälp med avståendehandlingen är du välkommen att kontakta våra familjejurister här.

Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga! Om ytterligare funderingar uppkommer är du välkommen att återkomma till oss via kommentarsfältet.

Med vänlig hälsning,

Valentina Challma