Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med dina frågor.

Din fråga rör barns (bröstarvingars) rätt till arv. Regler om detta finns i ärvdabalken (ÄB). Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och svaret på dina frågor.

Barns arvsrätt
Enligt 9 kap 1 § ÄB har den som är över 18 år rätt att förordna om fördelning av sin kvarlåtenskap genom testamente. Det betyder att alla över 18 år kan upprätta testamente och bestämma hur ens egendom ska fördelas när man går bort. Om testamentet uppfyller de formkrav som anges i 10 kap 1 § ska det som står i testamentet gälla.

Undantaget från nämnda regler är den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn…). Bröstarvingar har enligt 7 kap 1 § ÄB rätt till sin laglott, vilken består av hälften av arvslotten. Arvslotten utgör värdet av den totala kvarlåtenskapen fördelat lika mellan bröstarvingarna. Laglotten består sedan av hälften av bröstarvingens arvslott. Laglotten är inte möjlig att testamentera bort, utan bröstarvingarna har alltid rätt till sin laglott. Om ett barn till den avlidne inte längre är i livet, ärver dennes barn (den avlidnes barnbarn) istället. Barnbarnen delar då lika på deras förälders laglott.

• Detta kan illustreras med ett exempel: En person, A, avlider och kvarlåtenskapen består av tillgångar värda 90 000 kr. A har tre barn (bröstarvingar), B, C och D. Om A inte har upprättat testamente ärver B, C och D sina respektive arvslotter, vilket är en tredjedel vardera av kvarlåtenskapen = 30 000 kr var. Om A däremot upprättat testamente, och skrivit att hela kvarlåtenskapen ska gå till exempelvis cancerforskning, har B, C och D ändå rätt till sina respektive laglotter. Laglotten består som sagt av hälften av arvslotten = 15 000 kr var.

Ett barn som en av makarna har utanför äktenskapet, och alltså inte är makarnas gemensamma, kallas för särkullbarn. Enligt 3 kap 1 § ÄB gäller att om en make som har ett särkullbarn dör, har särkullbarnet rätt att få ut sin arvslott direkt. För de gemensamma barnen gäller istället att deras rätt att få ut sina arv inträder först efter den andra makens död. Den efterlevande maken har således en arvsrätt som går före de gemensamma barnens, men inte särkullbarns. Enligt 3 kap 9 § ÄB kan särkullbarnet välja att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnet får då rätt till sitt arv efter den efterlevande makens död, på samma sätt som gäller för makarnas gemensamma barn.

Sammanfattning och svar
Regeln i 7 kap 1 § ÄB om laglott innebär alltså att en förälder inte kan göra sina bröstarvingar arvlösa. Barn har, oavsett vad en förälder skrivit i testamente, alltid rätt till sin laglott vilken består av hälften av arvslotten. Att ett barn inte är två makars gemensamma barn (särkullbarn) påverkar inte barnets rätt till sin laglott efter föräldern. Det innebär att din mans tre barn har rätt till en sjättedel av värdet av hans totala kvarlåtenskap. Det som kvarstår av din mans tillgångar, efter att varje barn erhållit sin laglott, är han däremot fri att testamentera om på det sätt han önskar. Det är alltså möjligt att skriva i testamente att två av de tre barnen ska dela på resten av tillgångarna.

Din mans särkullbarn har ingen legal arvsrätt efter dig. Han kommer således bara att ärva om du i testamente skriver att han ska göra det.

Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du önskar ytterligare hjälp eller rådgivning är du varmt välkommen att boka tid hos en av våra jurister på Familjens Jurist här.

Vänliga hälsningar,

Hanna