Hej behöver hjälp med svar hur vi efter att vi tagit del av bouppteckningen fått veta att vår far var mycket skuldsatt samt egna konton och gemensamma med maka tömts på pengar hon förnekar inblandning samt yrkat på ej betala i bodelning vi fråga juristen hur detta var möjligt men enligt juristen var detta alltså möjligt. Vi anser med detta att hon med vilje tömt konton säkrat dom på egna konton strax före vår far avled samt att det inte är han själv som varit den som tagit blankolånen utan vår bror. Vi bröstarvingar till vår far vill veta var alla pengar tagit vägen och hon vägrar svara. Tyvärr känns det som att vi är behov av hjälp se utdrag konton före vår fars död. Och dessa blankolån som troligen kan ses vara utbetalda på vår brors konto och vara ensam ansvarig för de lånade pengarna.
Hejsan, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Jag kommer redogöra allmänt för din fråga och sedan avsluta med en rekommendation utifrån din situation. Svaret på din fråga hittar vi i lag om bank och finansieringsrörelser, Ärvdabalken (ÄB) och Brottsbalken (BrB).
Rätt till kontoutdrag
Alla dödsbodelägare förvaltar dödsboet gemensamt. Alltså företräder dödsbodelägarna boet tillsammans gentemot tredjeman, vilket exempelvis kan vara en bank eller annan verksamhet, 18 kap. 1§ ÄB. Därför behöver samtliga dödsbodelägare samtycka till en begäran om att få ut transaktionsuppgifterna. Om dödsbodelägarna är överens om detta är nästa steg för banken att finna godtagbara skäl för att lyfta banksekretessen.
Transaktionsuppgifter från ett bankkonto är skyddade genom banksekretess, lag om bank och finansieringsrörelser, 1 kap. 10 §. Därmed är huvudregeln att banker inte lämnar ut kontoutdrag från tiden innan avlidne gick bort. Undantagsvis tillåter banken någon annan än ägaren till kontot att ta del av transaktionsuppgifterna i fråga om det föreligger godtagbara skäl.
Vad är då godtagbara skäl? Det kan exempelvis vara om det behövs utredas om den avlidnes bankmedel har använts på ett otillbörligt sätt eller om ett förskott på arv, 6 kap. 1§ ÄB, har utdelats till en bröstarvinge. Bankerna gör alltid en prövning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och bestämmer utifrån dem ifall uppgifterna kan lämnas ut utan sekretess.
Rent praktisk behöver en av dödsbodelägarna visa upp ett dödsfallintyg hos banken i fråga. Det är endast dödsbodelägare som kan beställa dessa och det görs hos Skatteverket. Dödsbodelägarna kan också legitimera sig genom att visa upp en bouppteckning hos banken och detta sätt få ut uppgifterna utan att behöva lämna in dödsfallsintyget.
Tilläggsbouppteckning
En bouppteckning kan alltid justeras genom en tilläggsbouppteckning om det visar sig att det har förekommit ett eller fler fel i den tidigare bouppteckningen. Det kan exempelvis vara att det har skett bankutdrag ur gemensamma konton som inte är tillåtna eller förskott på arv som inte har anmälts i den första bouppteckningen, 6 kap. 1§ ÄB. Tilläggsbouppteckningen måste dock göras inom en månad från att felet i den originella bouppteckningen blev känt, 20 kap 10 § ÄB.
Bedrägeri och förskingring
Det kan eventuellt bli aktuellt med att anmäla de som är inblandade för bedrägeri och/eller förskingring. Det förutsätter att de som har överfört pengar eller tagit blankolånen för egen vinning och att den som blivit av med sina pengar har tillfogats ekonomiska skada, 9 kap. 1§ BrB och 10 kap. 1 § BrB. Då måste banken lämna ut uppgifterna till polisen om de behövs till förundersökningen, lag om bank och finansieringsärenden, 1 kap. 11 §.
Din situation och rekommendation
För att begära ut bankuppgifterna från er avlidnes fars bankkonto förutsätter det att alla dödsbodelägare godkänner detta. Det innebär att ni kommer behöva er halvbror och fars makas godkännande för att få ut uppgifterna. Därefter kommer banken göra en bedömning om banksekretessen kan lyftas för uppgifterna som ni begär ut. Banken har alltid rätt att neka detta med hänsyn till reglerna om banksekretess. Skulle det vara så att er faras maka eller er halvbror har begått en brottslig handling i form av bedrägeri, 9 kap. 1 § BrB, eller förskingring 10 kap. 1 § BrB, måste banken lämna ut kontouppgifterna till polisen, dvs om ni anmäler dem. Då kan det finnas en möjlighet att få ta del av uppgifterna då ni anses som parter i ärendet.
Min rekommendation är att ni i samråd med er bror försöker begära ut uppgifterna från banken och sedan begär om en tilläggsbouppteckning om ni upptäcker något fel bland kontoutdragen. Eftersom förskingring och bedrägeri är brottsliga gärningar rekommenderar jag starkt att ni tar vidare kontakt med en jurist då det kan bli komplicerat med bevisningen samt att driva vidare ärendet. Om du vill få ett mer konkret svar rekommenderar jag därför att boka en tid med en av våra jurister och få vidare rådgivning angående din fråga.
Jag hoppas du fått svar på din fråga och om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.