Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Behöver alla arvingar söka lagfart om en ska köpa ut de övriga?

I mars 2020 gick vår mamma bort. Bouppteckning gjordes, men inget arvsskifte. Lagfarten står fortfarande på henne. Vi fyra syskon är överens om att jag ska köpa huset. Ska vi göra arvsskifte från dödsboet till oss barn nu? Där kommer framgå att vi fyra äger huset? Är det samma sak som att skifta dödsbo? Behöver vi söka lagfarter, eller är det bara jag som gör det i samband med köpet?

Rådgivarens svar

2021-06-07

Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Utifrån de förutsättningar som du anger i din fråga så ser jag tre möjliga sätt att genomföra överlåtelsen. Jag kommer därför nedan förklara var och en av dessa separat.

Alternativ 1: Köpa fastigheten från dödsboet

Den första varianten innebär att dödsboet säljer fastigheten till dig innan arvskiftet genomförs. För att genomföra en sådan affär krävs att dödsboet först ansöker om lagfart och får den ansökan beviljad. Därefter kan dödsboet sälja fastigheten till dig, varpå du kan ansöka om lagfart ensam.

Köpesumman betalas till dödsboet och fördelas sedan enligt arvsordningen. Finns inget testamente eller liknande som påverkar arvsfördelningen kommer då alla arvingar att få en lika stor del av summan.

Alternativ 2: Fastigheten ärvs av dig ensam

Arvskiftet är den faktiska fördelningen av arvet, dvs. vem som ska få vilken egendom. Arvskifte, vilket är samma sak som att skifta ett dödsbo, regleras i 23 kap. ärvdabalken (ÄB). Enligt 23 kap. 1 § ÄB så är det arvingarna själva som innehar rätten att förrätta arvskiftet. Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna (arvingarna). Det innebär att det är dödsbodelägarna som själva beslutar vem som ska erhålla vad. Vissa begränsningar i valfriheten finns (t.ex. om det skulle finnas ett testamente), men inget som är av intresse här.

Så länge den egendom som en arvinge erhåller ryms inom den andel av arvet som denne har rätt till så uppstår inga problem. Om den egendom en arvinge erhållit överstiger detta värde ska arvingen erlägga s.k. skifteslikvid, ett belopp som fördelas på övriga arvingar så att dessa kompenseras. Skifteslikvid behöver inte utgå om inte någon av arvingarna begär det.

Det är alltså möjligt att gemensamt besluta om att en av arvingarna ska ärva hela fastigheten, så länge alla är överens. Om värdet överstiger arvingens rätt så måste denne dock kompensera resterande.

I detta fall behöver inte dödsboet söka lagfart. Dödsboet behöver bara söka lagfart om dödsboet ska sälja fastigheten, inte när den övergår i arv (20 kap. 1 § st. 2 jordabalken). I detta scenario är det arvskifteshandlingen som utgör grunden för arvingarnas äganderätt till den egendom som de erhållit genom arvskiftet. Det är med stöd av denna som lagfart på en fastighet kan sökas för den som ärvt fastigheten.

Alternativ 3: Fastigheten fördelas lika mellan arvingarna

Om arvingarna inte väljer att låta hela fastigheten gå till en arvinge så är det andra alternativet att alla arvingar ärver var sin lika stor andel i fastigheten. För att sedan överlåta hela fastigheten till dig krävs att samtliga delägare söker lagfart på sina andelar separat, och att alla dessa sedan överlåts till dig. Först därefter kan du söka lagfart på hela fastigheten.

Rekommendation

Som du ser finns det olika sätt att uppnå samma sak i ert fall. Vilken väg ni väljer är upp till er, men den smidigaste varianten är i min mening alternativ 2. Anledningen till det är framförallt för att varken dödsboet eller de övriga arvingarna behöver få lagfart för att överlåtelsen till dig ska kunna genomföras. Den enda ansökan som behöver göras i det fallet är din egen, efter att du blivit ägare.

Vill ni ha vidare hjälp med att genomföra överlåtelsen och/eller arvskiftet kan jag rekommendera er att boka tid hos Familjens jurists experter på arvs- och fastighetsrätt.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.