Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om bodelning, arvskifte och sammanlevnad i oskiftat bo. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i äktenskapsbalken (ÄktB) samt i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.

Bodelning vid ena makens död

Avlider en make ska makarnas egendom fördelas mellan dem i en bodelning innan arvet kan skiftas (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som makarna äger och som inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Makarna får från giftorättsgodset göra avdrag för vissa skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Giftorättsgodset läggs sedan samman och delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Detta utgör makarnas giftorättsandelar. Giftorättsgodset fördelas sedan på makarnas lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Om en makes lott överstiger dennes andel ska maken kompensera den andra maken med annat giftorättsgods eller pengar (11 kap. 9 § ÄktB).

Vid en bodelning efter ena makens död kan den efterlevande maken begär att vardera make ska behålla sitt eget giftorättsgods eller att en andel av giftorättsgodset ska undanhållas bodelningen (12 kap. 2 § ÄktB). Den efterlevande maken kan således bestämma att vardera part ska få behålla det giftorättsgods som denne äger. Det sker således i praktiken inte en bodelning och dödsboet efter den avlidne maken får endast den avlidnes giftorättsgods och eventuell enskild egendom. 

Det kan vara möjligt att hävda att egendom som på pappret endast ägs av ena maken innehas av även den andra maken med dold samäganderätt. Om ägandet görs till ett öppet ägande så kan den andra maken således få rätt till hälften av värdet. För att det ska anses föreligga dold samäganderätt måste tre kriterier vara uppfyllda: 1. egendomen var vid köpet avsedd att nyttjas av båda makarna, 2. båda makarna bidrog ekonomiskt vid köpet, 3. det fanns en uttrycklig eller underförstådd överenskommelse om att köpet var gemensamt. Om det gäller en bostad presumeras p. 3 föreligga om de övriga kriterierna är uppfyllda.

Särkullbarns arvsrätt

Det den avlidne maken erhåller genom bodelningen samt eventuell enskilda egendom är dennes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är det som ärvs av den avlidnes arvingar eller eventuella testamentstagare.

Den avlidens avkomlingar (bröstarvingar) har först rätt till arv. Den avlidnes barn tar lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne hade exempelvis ett barn så ärver det barnet hela kvarlåtenskapen. Denna andel utgör barnets arvslott. Var den avlidne gift så kan dock den efterlevande maken istället ärva kvarlåtenskapen. Är emellertid barnet ett särkullbarn, icke gemensamt barn, har denne rätt till arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). Särkullbarnet kan dock välja att vänta med att ta ut sitt arv tills efter att den efterlevande maken dör, särkullbarnet blir då efterarvinge (3 kap. 9§ ÄB). När den efterlevande maken dör har efterarvingarna rätt att få ut efterarv från den först avlidne maken. Efterarvet avskiljs innan arvet efter den efterlevande maken skiftas (3 kap. 2 § ÄB). Observera att annat kan gälla om det finns ett testamente.

Sammanlevande i oskiftat bo

Dödsbodelägarna i ett dödsbo kan avtala om att sammanleva i ett oskiftat bo. Regler om detta finns i 24 kap. ÄB. En delägare har rätt att säga upp avtalet om att sammanleva i det oskiftade dödsboet. Vid en uppsägelse ska dödsboet skiftas efter tre månader.

Din situation

Det ska genomföras en bodelning mellan din mans pappa och hans fru. I bodelningen ingår deras giftorättsgods. Är huset inte enskild egendom kommer således huset att ingå i bodelningen och din mans pappa kommer då indirekt få hälften av husets värde. Undantaget till detta är om frun åberopar 12 kap. 2 § ÄktB, då får hon och din mans pappa behålla sitt eget giftorättsgods. Då kommer endast din mans pappa få behålla sitt eget giftorättsgods och får då inte del av husets värde. Om det är så att kriterierna för dold samäganderätt föreligger kan dock dödsboet på så sätt få del av husets värde.

Jag förstår det som att din man är ett särkullbarn. Om detta stämmer har han rätt att få ut sitt arv direkt, han behöver således inte vänta på att frun ska avlida. Är han sin pappas enda bröstarvinge har han rätt till hela kvarlåtenskapen. Han kan dock välja att vänta med att ta ut sitt arv tills efter att frun har avlidit. Han får då en rätt till efterarv, vilket utgör en ideell andel av fruns egendom. Då kommer hans efterarv efter sin pappa att avskiljas från fruns egendom och tilldelas honom. Sedan kommer hennes kvarlåtenskap skiftas till hennes arvingar, exempelvis hennes bror.

Ett annat alternativ är att dödsbodelägarna i din mans pappas dödsbo sammanlever i ett oskiftat dödsbo. Detta är frivilligt, delägarna måste således vara överens. Varje delägare har rätt att säga upp avtalet och då ska dödsboet skiftas efter tre månader. I och med att dödsboet efter pappan skiftas så kommer din man att få ut sitt arv. Fruns arv kommer också skiftas och tilldelas hennes arvingar.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var om dödsboet efter din mans pappa har rätt till hälften av huset. Detta beror på olika omständigheter, exempelvis om det föreligger dold samäganderätt eller om frun åberopar 12 kap. 2 § ÄktB. Om din man är särkullbarn har han rätt att få ut sitt arv efter sin pappa direkt. Han kan dock välja att vänta med att ta ut sitt arv tills efter att frun har dött, antingen genom att sammanleva i ett oskiftat bo eller genom att vänta och få rätt sitt efterarv.

Om du vill få mer ingående rådgivning rekommenderar jag att du pratar med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Du kan också själv upprätta dina juridiska dokument både snabbare och billigare i Familjens Jurists onlinetjänst. Klicka här för att komma till onlinetjänsten!