Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.

Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och svaret på din fråga.

Om barns arvsrätt - arvslott och laglott
Enligt 9 kap 1 § ÄB har den som är över 18 år rätt att förordna om fördelning av sin kvarlåtenskap genom testamente. Alla över 18 år kan alltså upprätta testamente och bestämma hur ens egendom ska fördelas när man går bort. Förutsatt att testamentet uppfyller de formkrav som anges i 10 kap 1 § ska det som står i testamentet gälla.

Undantaget från nämnda regler är den avlidnes bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn…). Bröstarvingar har enligt 7 kap 1 § ÄB rätt till sin laglott, vilken består av hälften av arvslotten. Arvslotten utgör värdet av den totala kvarlåtenskapen fördelat lika mellan bröstarvingarna. Laglotten består sedan av hälften av bröstarvingens arvslott. En bröstarvinges laglott är inte möjlig att testamentera bort, utan bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Om ett barn till den avlidne inte längre är i livet, ärver dennes barn (den avlidnes barnbarn) istället. Barnbarnen delar då lika på deras förälders laglott.

• Det sagda kan illustreras med ett exempel: En person, A, avlider och kvarlåtenskapen består av tillgångar värda 90 000 kr. A har tre barn (bröstarvingar), B, C och D. Om A inte har upprättat testamente ärver B, C och D sina respektive arvslotter, vilket är en tredjedel vardera av kvarlåtenskapen = 30 000 kr var. Om A däremot upprättat testamente, och skrivit att hela kvarlåtenskapen ska gå till exempelvis en annan släkting, har B, C och D ändå rätt till sina respektive laglotter. Laglotten består som sagt av hälften av arvslotten = 15 000 kr var.

Regeln i 7 kap 1 § ÄB om laglott innebär alltså att en förälder inte kan göra sina bröstarvingar arvlösa. Regeln omfattar endast bröstarvingar och motsvarande skydd finns inte för andra släktingar eller närstående.

Särkullbarn
Ett barn som inte är två makars gemensamma kallas för särkullbarn. Enligt 3 kap 1 § ÄB gäller att om en make som har ett särkullbarn dör, har särkullbarnet rätt att få ut sin arvslott direkt. För de gemensamma barnen gäller istället att deras rätt att få ut sina arv inträder först efter den andra makens död.

Begreppet särkullbarn förutsätter alltså i juridisk mening att det rör sig om en bröstarvinge till en av två makar i ett äktenskap, och får då betydelse arvsrättsligt. Av din fråga framgår att dina föräldrar inte var gifta utan endast sambor. Reglerna om särkullbarns arvsrätt är därför inte aktuella i er situation, utan de avgörande reglerna är istället de om rätt till laglott.

Hur blir det i ditt fall?
Reglerna jag redogjort för ovan innebär, att oavsett vad en förälder skrivit i testamente, har bröstarvingarna alltid rätt att få ut sin laglott (efter eventuell jämkning). När din mor nu gått bort har du och din helbror därmed rätt att få ut era respektive laglotter, vilket består av en fjärdedel av den totala kvarlåtenskapen (hälften av era respektive arvslotter). Eftersom detta inte tillgodoses enligt testamentets lydelse kommer ni behöva jämka testamentet. Det som återstår av din mors kvarlåtenskap efter att du och din helbror fått ut era laglotter ska sedan, i enlighet med testamentet, delas lika mellan dig och din halvbror.

Svaret på din fråga blir alltså att du har ”ensamrätt” till din laglott eftersom bröstarvingars rätt till laglotten är lagstadgat och går inte att testamentera bort.
 

Jag hoppas du fick svar på din fråga. Önskar du ytterligare hjälp eller rådgivning är du varm välkommen att boka tid med en av våra duktiga jurister på Familjens Jurist. Det kan du göra här. Vi har jurister som är specialiserade på dessa frågor.

Lycka till!
Vänliga hälsningar,

Hanna