Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Delgivning när dödsbodelägare håller sig undan

Hej! Jag har en fråga om arvskifte. Min far dog för snart tre år sedan. Då syskonen är oense har en boutredningsman tillsatts. Han fattade beslut om arvskifte för snart ett år sedan, men ett av syskonen håller sig undan så att hon inte kan bli delgiven, och därmed kan arvet inte skiftas. Finns det något vi kan göra? Om en arvinge inte går att nå måste det väl finnas ett sätt att ändå få skiftet till stånd?

Rådgivarens svar

2020-03-06

Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.

Boutredningsman
En dödsbodelägare kan ansöka hos tingsrätten om att få en boutredningsman förordnad enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken. Vanligtvis aktualiseras detta när dödsbodelägarna har svårt att komma överens och behöver hjälp att förvalta dödsboet efter den avlidne. En boutredningsman har uppgiften att förvalta dödsboet och se till att ett arvskifte genomförs i syfte att slutligen kunna avveckla dödsboet. Boutredningsmannen är behörig att besluta i alla frågor som rör dödsboet, samtycke från dödsbodelägarna krävs dock vid försäljning av fast egendom. 
När bouppteckningen har upprättats och registrerats hos Skatteverket ska ett arvskifte ske. Ett arvskifte innebär att arvet ska fördelas mellan arvingarna. Vid ett arvskifte ska alla dödsbodelägare komma överens och underteckna en arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen är således ett avtal mellan dödsbodelägarna. Om en boutredningsman tagit fram ett förslag till arvskifte ska dödsbodelägarna godkänna arvskiftet. 

Tvångsskifte
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens avseende arvskiftet kan en dödsbodelägare ansöka hos rätten att få en skiftesman förordnad. Om dödsboet redan har en boutredningsman brukar denne bli förordnad som skiftesman. Skiftesmannen har till uppgift att upprätta ett arvskifte som får anses vara så rättvist som möjligt, handlingen ska sedan undertecknas av honom själv. Om någon av dödsbodelägarna inte är nöjd med arvskiftet (tvångsskifte) kan den dödsbodelägaren väcka en klandertalan mot de övriga dödsbodelägarna inom 4 veckor från delgivning. En dödsbodelägarna ska således bli delgiven tvångsskiftet och sedan börjar klanderfristen att löpa. 

Delgivning 
Om en person håller sig undan en delgivning finns det regler i delgivningslagen att ta hjälp av. Vanligtvis brukar en delgivning ske genom att skickas eller överlämnas till mottagaren. Om det inte är möjligt på grund av att personen vägrar ta emot delgivningen eller håller sig undan kan en så kallad stämningsmannadelgivning ske. Vid en stämningsmannadelgivning finns en förordnad stämningsman som personligen överlämnar handlingen, 31§ delgivningslagen. Vägrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lämnas kvar på platsen, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, se 32 § delgivningslagen. Handlingen kan även lämnas till en annan än delgivningsmottagaren förutsatt att denne inte är part i ärendet dvs. en person vars intresse strider mot delgivningsmottagarens, 34§ delgivningslagen.

Sammanfattning
Vid ett vanligt arvskifte med boutredningsman ska arvskifteshandlingen godkännas av dödsbodelägarna. Dödsbodelägarna brukar då vara någorlunda överens om hur arvet bör fördelas. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens kan en skiftes man förordnas av rätten och skiftesmannen har rätt att genomföra ett tvångsskifte. Jag är lite osäker på om det är så att det ett tvångsskifte som skett i ditt fall. Hur som helst kan en stämningsmannadelgivning ske när en dödsbodelägare håller sig undan och förhindrar att ett arvskifte kan genomföras. Jag rekommenderar att du hör av dig till boutredningsmannen eller skiftesmannen och talar med denne om möjligheten att ta hjälp av en stämningsman. 

Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp eller har fler frågor är du välkommen att ta kontakt med en av våra familjejurister på Familjens Jurist, se här

 

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.