För många år sedan gjorde min fru och jag en bodelning utan att äktenskapsskillnad var aktuellt Nu vet vi inte vad effekten blir när en av oss dör. Om den efterlevande får förvalta allt gemensamt eller måste ge barnen hälften.
Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om effekterna av en bodelning under bestående äktenskap. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i äktenskapsbalken (ÄktB) samt i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.
Vad är en bodelning under bestående äktenskap?
Om makarna är överens får de göra en bodelning under bestående äktenskap. Först måste de skicka en skriftlig anmälan om detta till Skatteverket. Därefter får makarna fördela sin egendom genom bodelningen (9 kap. 1 § ÄktB). Bodelning under bestående äktenskap används för att klargöra vem av makarna som äger viss egendom och för att föra över äganderätt från en make till den andra.
Vad får en bodelning under bestående äktenskap för effekter vid ena makens död?
Bodelning vid ena makens död
När en make avlider ska makarnas egendom fördelas mellan dem i en bodelning innan arvet efter den avlidne kan skiftas (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Detta gäller även om makarna genomfört en bodelning under bestående äktenskap. Undantaget är om makarna endast har enskild egendom och den efterlevande inte begär att få ta över bostad och bohag.
I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, vilket är all egendom som makarna äger och som inte är enskild egendom (10 kap. 1 § ÄktB och 7 kap. 1 § ÄktB). Från giftorättsgodset får makarna göra avdrag för vissa skulder (11 kap. 2 § ÄktB). Därefter läggs giftorättsgodset samman och delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Detta är makarnas giftorättsandelar. Nästa steg är att fördela giftorättsgodset på makarnas lotter (11 kap. 7 § ÄktB). Om en makes lott överstiger dennes andel ska den andra maken kompenseras med annat giftorättsgods eller pengar (11 kap. 9 § ÄktB).
När bodelning sker på grund av ena makens död kan den efterlevande maken begär att vardera make ska behålla sitt eget giftorättsgods eller att en andel av giftorättsgodset ska undanhållas bodelningen (12 kap. 2 § ÄktB). Den efterlevande maken kan således bestämma att vardera part ska behålla det giftorättsgods som denne äger. Det sker således i praktiken inte en bodelning. Dödsboet efter den avlidne maken får då endast den avlidnes giftorättsgods och eventuell enskild egendom. Här kan således en bodelning under bestående äktenskap få konsekvenser. Exempelvis om den efterlevande maken i bodelningen under äktenskapet fick ägandet av en stor del av giftorättsgodset och sedan begär att vardera part ska behålla sitt giftorättsgods. Då får den avlidne makens dödsbo lite eller ingenting alls i bodelningen.
Arvskifte vid ena makens död
Det den avlidne makens dödsbo får genom bodelningen samt eventuell enskilda egendom är dennes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är det som ärvs av den avlidnes arvingar och eventuella testamentstagare.
Det är den avlidens avkomlingar (bröstarvingar) som först har rätt till arv. Den avlidnes barn tar lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § ÄB). Om den avlidne var gift så ärver dock den efterlevande maken kvarlåtenskapen före bland annat gemensamma barn. Eventuella särkullbarn, icke gemensamma barn, har dock rätt till arv direkt (3 kap. 1 § ÄB). När den efterlevande maken dör så har de som har väntat med att få ut sitt arv efter den första avlidne maken rätt att få ut efterarv från denne (3 kap. 2 § ÄB). Observera dock att en makes arvsrätt kan testamenteras bort. Maken har emellertid rätt till sammanlagt fyra prisbasbelopp (se vidare i 3 kap. 1 § ÄB).
Om en make genom en bodelning under bestående äktenskap har överfört egendom till sin make kan det räknas som en gåva jämställd med ett testamente, vilket kan aktualisera återbäringsskyldighet. Detta gäller dock endast om bodelningen utgjorde ett led i en sammansatt transaktion för att kringgå en bröstarvinges laglott (se vidare i 7 kap. 4 § ÄB och NJA 2021 s. 605).
Din situation
Jag förstår det som att du och din fru genomförde en bodelning under bestående äktenskap. Detta innebär att ni har förtydligat ägandeförhållandena och möjligtvis överfört ägandet av egendom från en av er till den andra. Även om ni har genomfört en bodelning under bestående äktenskap ska ni som huvudregel genomföra en bodelning när en av er dör. Undantaget är om det endast finns enskild egendom och den efterlevande inte åberopar att överta bostad och bohag. Om ni förenade bodelningen med ett äktenskapsförord kan det påverka både vad som ingår i bodelningen och om en bodelning ska ske. Det är även möjligt för en efterlevande make att åberopa att vardera part ska behålla sitt eget giftorättsgods. Detta innebär att det egentligen inte sker någon bodelning. Om en av er övertog ägandet av en stor del av egendomen och sedan blir efterlevande make så kan denne således få behålla mycket i bodelningen genom att åberopa 12 kap. 2 § ÄktB.
Den avlidne makens kvarlåtenskap består av vad denne fick i bodelningen och eventuell enskild egendom. Eftersom ni är gifta ärver ni som huvudregel varandra. Den efterlevande maken ärver således kvarlåtenskapen. Undantag till detta är om ni har särkullbarn eller ett testamente.
Sammanfattning och rekommendation
Din fråga var vad en bodelning under ett bestående äktenskap får för effekter om en av er dör. En bodelning under bestående äktenskap kan få effekter på utgången av bodelningen och därmed även på vad som ingår i den avlidnes kvarlåtenskap. Makar ärver dock som huvudregel varandra, undantaget är om ni har särkullbarn eller om det finns ett testamente.
Om du vill få mer ingående rådgivning rekommenderar jag att du pratar med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.
Du kan också själv upprätta dina juridiska dokument både snabbare och billigare i Familjens Jurists onlinetjänst. Klicka här för att komma till onlinetjänsten!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.