Hej,

Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Jag tolkar frågan som att den handlar om ersättning för utlägg från dödsboet. Nedan kommer jag därför att redogöra kort för vad som gäller vid förvaltning av dödsbo, för att sedan avsluta med en rekommendation utifrån din situation.

Förvaltning av dödsbo

Bestämmelser om dödsbon finns i ärvdabalken (ÄB). När en person gått bort ska det upprättas en bouppteckning (20 kap. 1 § ÄB). I bouppteckningen summeras den avlidnes tillgångar och skulder den dagen som personen avled (20 kap. 4 § ÄB). Det framgår även vem eller vilka som är dödsbodelägare. När dödsboets skulder är reglerade ska kvarlåtenskapen fördelas mellan dödsbodelägarna genom arvskifte. Denna process kallas boutredning.

Under tiden som dödsboet utreds ska det förvaltas gemensamt av dödsbodelägarna, vilket följer av 18 kap. 1 § ÄB. Förvaltningen innebär ofta i praktiken att löpande räkningar ska betalas och att lösöre och bostad ska avyttras.

Begravningskostnader

I 18 kap. 3 § ÄB framgår att dödsboet ska stå för skulder som uppstår till följd av begravningen eller för boets uppteckning, vård eller förvaltningen. Till begravningskostnader räknas alla utgifter av olika slag som vanligtvis förekommer i samband med en begravning och är nödvändiga.

Ersättning för utlägg

Som ovan nämnt ska dödsboet stå för skulder som uppstår till följd av boets uppteckning, vård eller förvaltning. Det kan hända att en dödsbodelägare gör utlägg med egna pengar vid förvaltningen av dödsbot. Då det inte regleras i lagen om vilka kostnader som räknas till förvaltningen, måste dödsbodelägarna själva komma överens om reglering av utlägget. Det innebär att om delägarna är överens om att dödsboet ska stå för utlägget, ska detta tas upp i bouppteckningen. Den som gjort utlägget får sedan ersättning när arvskiftet verkställs. 

Detsamma gäller om en dödsbodelägare vill bli ekonomiskt kompenserad för nedlagd tid vid förvaltning av dödsboet. Detta förutsätter dock att samtliga dödsbodelägare godkänner utgifterna i arvskifteshandlingen som upprättas.

Om det inte finns tillräckligt med pengar kvar i dödsboet efter att övriga skulder har betalats kan det hända att den dödsbodelägare som har gjort utlägg med egna pengar inte kan få ersättning för dessa eller för den tid man har lagt ner.

Sammanfattning och din situation

Då det inte specificeras i lagen vilka begravningskostnader som är ersättningsbara är det svårt att på rak arm säga huruvida milersättningskravet kan ersättas. En riktlinje är att begravningskostnader ska vara nödvändiga och ha ett samband med begravningen för att de ska ersättas av dödsboet. 

Generellt gäller att det är upp till dödsbodelägarna att avgöra om ett utlägg ska ersättas av dödsboet eller inte. Om samtliga dödsbodelägare är överens om att ersättning ska utgå så kan detta ske först när arvsskiftet verkställs. Om ni godkänner att utläggen ska ersättas då ska dessa tas upp bouppteckningen. När bouppteckningen är klar och dödsboets skulder är reglerade och tillgångarna sålts, så ska arvet delas genom arvskifte. Det är först då ni kan få ersättning för era utgifter.

Jag hoppas att mitt svar gav lite vägledning i hur lagen reglerar ersättning ur ett dödsbo. Frågor gällande dödsboförvaltning är komplexa. Mitt råd är därför att ni tar kontakt med en jurist som kan vägleda er i förvaltningen och frågorna som dyker upp. Juristerna på Familjens Jurist är erfarna och kunniga på området, och kan hjälpa till genom hela processen. Du är varmt välkommen att ta kontakt med oss för att få hjälp i ditt ärende. Du kan även läsa mer om att ta hand om ett dödsbo hos Familjens Jurist, som kan hjälpa er genom processen.