Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Eftersom du inte nämner något om ett testamente i din fråga, utgår jag från att ett sådant inte finns. Din fråga berör i så fall den lagstadgade turordningen för arv som finns i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer inledningsvis att allmänt redogöra för rättsläget, för att sedan sammanfattande besvara din fråga.

Den legala arvsordningen

I ärvdabalken finns en lagstadgad turordning för arv, den så kallade legala arvsordningen. Denna turordning är gällande om den avlidne inte har skrivit ett testamente som anger en annan arvsfördelning.

Den legala arvsordningen baseras på så kallade arvsklasser. Den första arvsklassen ärver i första hand, och en arvsklass måste vara helt tom innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Vilken arvsklass man tillhör beror på släktrelationen till den avlidne.

• Första arvsklassen består av den avlidnes barn, barnbarn osv. enligt 2 kap. 1 § ÄB. Dessa kallas bröstarvingar.
• Andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn enligt 2 kap. 2 § ÄB.
• Tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder enligt 2 kap. 3 § ÄB.

Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång har efterlevande make rätt att ärva före gemensamma barn och arvingar i andra och tredje arvsklasserna enligt 3 kap. 1 § ÄB.

Fördelning enligt andra arvsklassen

Om det inte finns någon arvtagare i den första arvsklassen, exempelvis eftersom den avlidne inte hade några barn, övergår arvet till den andra arvsklassen. Arvet går då i första hand till den avlidnes föräldrar, som ärver hälften var av arvet. Är någon eller båda av föräldrarna också avlidna, är det den avlidnes syskon som får ärva. Är både föräldrarna och syskonen till den avlidne också avlidna, kommer arvet att tillfalla syskonens bröstarvingar.

Fördelning mellan halvsyskon

Det görs ingen skillnad mellan hel- och halvsyskons rätt till den gemensamma förälderns andel. Däremot har halvsyskon inte någon rätt att ta del av den andre förälderns andel. Detta innebär att om ett syskon avlider och båda föräldrarna sedan tidigare är avlidna, kommer fördelningen av arvet mellan helsyskon och halvsyskon inte att bli lika. Ett helsyskon har nämligen rätt till båda föräldrarnas andelar, medan ett halvsyskon endast har rätt till den gemensamma förälderns andel.

Exempel:

Person A avlider och lämnar efter sig ett helsyskon B och ett halvsyskon C. A var inte gift och hade inga barn, och båda A:s föräldrar var sedan tidigare avlidna. Arvet efter A kommer alltså att gå till A:s syskon.

Eftersom B är ett helsyskon har hen rätt till båda andelarna som föräldrarna skulle ha fått, medan C har rätt till andelen efter den gemensamma föräldern. Detta innebär att B får hela andelen efter ena föräldern själv, medan B och C får dela på andelen efter den gemensamma föräldern. Resultatet blir att B har rätt till 3/4 av kvarlåtenskapen efter A, och C har rätt till 1/4.

Sammanfattning

Som du kan se i exemplet ovan bör du få 3/4 av kvarlåtenskapen efter er syster, eftersom du har rätt att ta del av båda dina föräldrars andelar. Eftersom du och din syster var ena förälderns enda barn bör du ärva hela andelen efter denne förälder, vilket är halva kvarlåtenskapen efter din syster. Er bror bör få 1/4 av kvarlåtenskapen efter er syster, eftersom du och han får dela på andelen efter er gemensamma förälder.

Ovanstående fördelning utgår från att din syster inte var gift eller hade några barn. Hade hon barn kommer de att ärva eftersom de tillhör den första arvsklassen. Var hon gift kommer kvarlåtenskapen först att tillfalla den efterlevande maken, även framför gemensamma barn.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga, alternativt boka en tid med en av våra duktiga jurister på Familjens Jurist.