Hej och tack för att du vänder dig till oss på Juridiktillalla med din frågeställning!

För konkurser gäller konkurslagen, se här. Din fråga berör om det som brukar kallas återvinning (att något går åter in i konkursboet). Den centrala bestämmelsen kring återvinning är i ditt fall 4 kap. 5 § konkurslagen, där förutsättningarna för återvinning behandlas. Gåvor återvinns enligt reglerna i 4 kap. 6 §konkurslagen. I den bestämmelse som är aktuell i det här fallet anges fyra kraven (rekvisit) som måste vara uppfyllda för att återvinning ska kunna ske. Bestämmelsen uppställer det som brukar kallas ett otillbörlighetsrekvisit, ett ondtrosrekvisit, ett insolvensrekvisit och ett skaderekvisit. Nedan följer en närmare redogörelse för de fyra kravens innebörd.

Insolvenskravet

Med insolvens menas att gäldenären (i detta fall dödsboet) inte kan betala sina skulder, och att detta tillstånd inte är tillfälligt. Se 1 kap. 2 § 2 st konkurslagen.

Kravet på skada

Om försäljningen inte medfört någon skada för borgenärerna (de som har fordran mot dödsboet), direkt eller indirekt, behöver inte försäljningen gå åter. Skada uppstår om t.ex försäljningen sker till underpris (dödsboet har ju då ett mindre värde efter försäljningen). Skada kan även uppstå om en försäljning sker till marknadspris, men att betalningen sedan undanhålls borgenärerna i konkursen. I det senare fallet talar man om indirekt skada, och även sådan är tillräcklig för att uppfylla skaderekvisitet. Om en försäljning sker till marknadspris och pengarna sedan inte undandras e.d blir återvinning således inte aktuellt, då det inte uppstått skada i lagens mening.

Kravet på otillbörlighet

Rättshandlingen måste vara "otillbörlig" för att återvinning ska vara aktuellt. Prövningen om otillbörlighet görs genom en helhetsbedömning av den aktuella rättshandlingen. Omständigheter som talar för otillbörlighet kan vara att rättshandlingen avser ett betydande belopp, att rättshandlingen vidtogs i nära anslutning till konkursen, att den andre parten (köparen av fastigheten) varit i ond tro (dvs. att denne insett att konkurs nalkas) eller att rätthandlingen i allmänhet är av extraordinär karaktär. Vad som kan tala för otillbörlighet i ditt fall är delvis att fastigheten är den största tillgången i boets, samt att försäljningen skett i nära anslutning till konkursens utbrott.

I sammanhanget kan det av illustrerande skäl vara i sin ordning att nämna ett par domstolsavgörande kring frågan om otillbörlighet. I NJA 1978 s. 194 ansågs tillgodogörande av medel, ca. 33 000 kr, åt oprioriterad borgenär otillbörligt. Högsta domstolen ansåg att beloppet var betydande. I NJA 1981 s. 562 ansågs en rättshandling otillbörlig redan pga. beloppets storlek (430 000 kr).

Kravet på ond tro

Motparten ska ha insett, eller borde ha insett att gäldenären var insolvent (alltså inte kan betala fordringsägarna) och de omständigheter som gjorde rättshandlingen otillbörlig.

Exempel på ond tro
A säljer en fastighet till B. A vet att B är insolvent och snart kommer att gå i konkurs. B vet även att fastigheten är den enda stora tillgången som A har. B är då i ond tro.

Slutsats: Fastigheten kan återvinnas om de ovannämnda kraven är uppfyllda. Du får jämföra de krav jag har redogjort för ovan med den situationdu befinner dig i för att utröna om återvinning kan vara aktuellt.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om ytterligare funderingar uppkommer är du välkommern att återkomma i kommentarsfältet. Behöver du mer kvalificerad hjälp, dvs. träffa en expert på området får du gärna boka en tid med en av våra jurister i denna länk.
Vänligen,