Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Frågan rör arvsrätt i förhållande till efterlevande make och särkullbarn. Jag kommer därför att redogöra för vad som står i lagen och avsluta med att besvara din fråga.

Makars kvarlåtenskap

Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Om arvlåtaren var gift vid sin bortgång tillfaller hela kvarlåtenskapen som utgångspunkt den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern har gått bort (3 kap. 1 § ÄB).

Den efterlevande maken ärver som huvudregel egendomen med fri förfoganderätt. Det innebär att denne får förfoga fritt över egendomen men får inte testamentera den (3 kap 2 § första stycket ÄB).

Undantag finns om arvlåtaren har så kallade särkullbarn. Särkullbarn är barn till enbart den avlidne maken. Särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § ÄB, se mer nedan).

Särkullbarn

Det finns särskilda regler avseende särkullbarn. Som bröstarvinge till arvlåtaren har ett särkullbarn rätt att ta ut sin laglott på en gång, dvs. innan efterlevande make ärver kvarlåtenskapen. Laglotten utgör av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB).

Särkullbarnet kan avstå från att ta ut sin laglott efter arvlåtaren. I så fall ärver efterlevande make hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, enligt huvudregeln i 3 kap. 1 § ÄB. Då blir särkullbarnet, i likhet med gemensamma barn, efterarvinge till den avlidne och får ut sitt arv efter föräldern vid den efterlevande makens död.

Efterarv

När den efterlevande maken dör har den först avlidne makens arvingar rätt att få ett så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB). Efterarvet är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap vid frånfället. Kvotdelen räknas ut enligt följande:

Makes arv / makes arv + egendom efter bodelning = kvotdel

Exempel: Om 2/3 av den efterlevande makens kvarlåtenskap utgör arvet från den först avlidne maken, ska arvingarna till den först avlidne maken få 2/3 av detta när den efterlevande maken avlider. Resten av kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande makens arvingar.

Generellt sett utgör efterarvet hälften av den efterlevande makens bo. Detta är ofta tillämpligt på de vanliga fall då makarna haft endast gemensamma barn eller varit barnlösa och de haft giftorättsgemenskap.

Din situation

För att besvara frågan kommer jag att utgå från vad som står i lagen om legal arvsordning. Denna kan frångås i viss mån om det finns ett testamente som säger annorlunda.

Om din mamma avlider innan hennes make ärver efterlevande make hennes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Eftersom du och ditt ena syskon är särkullbarn har ni rätt att ta ut er laglott direkt. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Du skriver att ni inte är intresserade att kräva ut laglotten. Det innebär att efterlevande make ärver hela kvarlåtenskapen från er mamma med fri förfoganderätt och ni blir efterarvingar.

När efterlevande make avlider har ni sedan rätt till efterarv. Det innebär att ni får ut arvet från er mamma. Ni ärver då en kvotdel av efterlevande makes tillgångar, motsvarande vad han ärvde från er mamma med fri förfoganderätt. Jag kan tyvärr inte säga hur mycket det är, då det är beroende av hur mycket efterlevande make ärver med fri förfoganderätt, men generellt kan man säga att det är hälften av efterlevande makes kvarlåtenskap. Detta delas sedan mellan dig och ditt syskon eftersom ni är efterarvingar till er mamma. Syskonet som är bröstarvinge till efterlevande make ärver hans kvarlåtenskap såsom legal arvinge.

Det är lite klurigt med frågor rörande arv och särkullbarn. Min rekommendation är att ni tar kontakt med en jurist för att se över processen och även förebygga problem som kan uppstå. Juristerna på Familjens Jurist har lång och bred erfarenhet på området och ni är varmt välkomna att kontakta oss så får ni hjälp.

Du kan även läsa mer om arv och särkullbarn här.