Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Nedan kommer jag först redogöra för hur arvsfördelningen ska ske mellan gemensamma barn och särkullbarn, särskilt avseende den del som den avlidne erhållit i arv från den först avlidne maken.

Därefter kommer jag förklara vilken roll lagfarten spelar i ett arvskifte, och vilka konsekvenserna är av att den avlidne ägaren inte är lagfaren ägare (dvs. inte har fått lagfart på fastigheten).

Avslutningsvis kommer jag ge dig en rekommendation för ditt fall.

Makes arvsrätt

Huvudregeln är att bröstarvingarna (den avlidnes barn) ärver, 2 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB). Efterlevande make (inte sambo) ärver dock före parets gemensamma barn, men endast med ”fri förfoganderätt”.

Begreppet innebär framförallt att man inte får testamentera bort egendomen, och utgör alltså en begränsning i äganderätten. Tanken är att föräldern ska förvalta detta under sin livstid, men att det sedan ska gå vidare till barnen.

Fördelning av arv efter andra föräldern

Om den efterlevande maken har särkullsbarn, dvs. barn som inte är barn till den först avlidne maken, uppstår frågan vad som händer med det första arvet vid den efterlevande makens död.

Det arv som efterlevande make innehar med fri förfoganderätt ska då enbart delas ut till efterarvingarna, alltså arvingarna efter den först avlidne maken (de gemensamma barnen).

Hur stor kvotdel detta utgör av den efterlevande makens egendom räknas ut med en formel som framgår av 3 kap. 2 § ÄB:

Kvotdel = efterlevande makes arv / efterlevande makes arv + efterlevande makes egendom efter bodelning med först avlidna maken

Efterlevande makes arv: Endast det arv som maken erhöll med fri förfoganderätt.

Efterlevande makes egendom efter bodelning: Makens totala förmögenhet (alltså även enskild egendom mm.) vid första makens död, inte vid efterlevande makes död. Har bodelning skett så är det förmögenheten efter bodelning som gäller.

Den kvotdel man får fram appliceras sedan på efterlevande makes nuvarande förmögenhet (före eventuell bodelning med ny make) för att få fram hur stor summa den kvotdelen utgör idag.

När en fastighet ärvs

Den som har fått en fastighet i arv är skyldig att söka lagfart inom 3 månader från det datum som anges på arvskifteshandlingen, 20 kap. 2 § jordabalken (JB). Det gäller även den som fått fastigheten genom bodelning.

Görs inte detta har Lantmäteriet rätt att kräva att personen fullgör sin skyldighet och utdöma vite om kravet inte följs.

Vem som står på lagfarten är dock inte direkt avgörande för äganderätten. En person som ärver en fastighet blir ägare redan genom arvskifteshandlingen.

Ett problem som dock uppstår när en person ärver fastighet av någon som är ägare, men inte lagfaren ägare, är att arvtagaren kan få problem att i sin tur få lagfart. En lagfartsansökan kommer nämligen inte att godkännas om den som man ärvt fastigheten av saknar lagfart, 20 kap. 7 § p. 2 JB.

Under vissa förutsättningar är det möjligt att söka lagfart med stöd av det föregående förvärvet, annars måste ett lagfartssammanträde med Lantmäteriet hållas där äganderätten utreds och ett protokoll tas fram som gäller som nytt bevis på äganderätten.

Rekommendation

Att lagfarten fortfarande står på din mor spelar inte avgörande roll för din fars äganderätt. Är det så att din far ärvde hela din mors del i fastigheten så framgår det av arvskifteshandlingen, vilken gjorde honom till rättslig ägare till hennes del av fastigheten.

Jag vet inte hur arvet efter din mor fördelades, men jag antar att åtminstone en del av detta har ärvts av din far med fri förfoganderätt. Denna del ska endast gå till er gemensamma barn, eftersom det utgör arvet efter din mor.

Vill ni ha vidare hjälp att reda ut ert ärende kan jag rekommendera er att boka tid hos Familjens jurist. För frågor rörande lagfartsansökan och de eventuella problem som kan uppstå kring detta går det också bra att vända sig direkt till Lantmäteriet.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.