Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på JuridikTillAlla med din frågeställning!

Regler om konkurs återfinns i konkurslagen (KL), se lagen här.

Det finns flera sätt, och olika grunder för, att försätta ett bolag eller ett dödsbo i konkurs. De två huvudsakliga fallen är då antingen den skuldsatte själv ansöker om konkurs (2 kap. 3 § KL), eller den som den skuldsatte (gäldenären) är skyldig pengar lämnar in en ansökan om konkurs (2 kap. 4 § KL).

Svaret på din fråga beror alltså på om du undrar hur en fordringsägare/borgenär eller den skuldsatte själv kan försätta något visst i konkurs. Jag svarar därför lite översiktligt på båda frågorna utan att gå in i mer detalj kring de olika fallen.

Borgenär lämnar in ansökan om konkurs
En borgenär kan ansöka om konkurs när denne har en förfallen fordran på gäldenären. En sådan ansökan ska göras till behörig tingsrätt enligt 2 kap. 1 § KL. Behörig tingsrätt är den som dödsboet skulle ha svarat vid i tvistemål. Dödsbo svarar vid den tingsrätt där den avlidne skulle ha svarat enligt 10 kap. 1 § 4 st rättegångsbalken (RB). Den avlidne svarar som huvudregel där denna hade hemvist innan sin död, 10 kap. 1 § 1 st RB. Alltså är behörig domstol den där den avlidne hade hemvist innan sin död.

En ansökan som görs av borgenär ska innehålla uppgift om den fordran och de omständigheter i övrigt på vilka borgenären grundar yrkandet om konkurs på. Borgenären skall även i original eller kopia bifoga de handlingar som denne vill åberopa. Ansökningshandlingen och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i två exemplar, 2 kap. 4 § KL.

När ansökan om konkurs kommit in till tingsrätten blir det aktuellt med förhandling kring ansökan där gäldenär och borgenär är kallade, 2 kap. 16 § KL. Vid denna måste borgenären visa att gäldenären är insolvent, dvs. inte betalningsduglig. Detta kan vara förenat med bevissvårigheter. En gäldenär anses dock som utgångspunkt vara insolvent om denne t.ex. inom fyra månader ett icke framgångsrikt utmätningsförsök har vidtagits hos gäldenären, 2 kap. 8 § KL. Fler exempel när utgångspunkten är insolvens återfinns i 2 kap. 9 § KL.

En gäldenär/dödsbodelägare ansöker om dödsboets konkurs
Om det är en dödsbodelägare som ansöker om dödsboets konkurs gäller 2 kap. 3 § 2 st KL. Då ska till ansökningshandlingen fogas en bestyrkt kopia av bouppteckningen efter den döde och, om bouppteckningen har registrerats, bevis om detta. Har inte bouppteckning förrättats, skall uppgift om varje delägares namn och postadress lämnas.

Ansökan ska prövas vid förhandling om inte alla dödsbodelägare gett sitt samtycke till ansökan, 2 kap. 14 § 2 st 2 p. KL. Att gäldenären är insolvent brukar ofta inte röna några bevisproblem eftersom att gäldenärens uppgift om att denne är insolvent i regel ska godtas, 2 kap. 7 § KL.

Sammanfattning
Att försätta ett dödsbo i konkurs kan vara smidigt och enkelt, men det kan också vara förenat med ett flertal tvistepunkter. Det smidigaste förfarandet torde vara när alla dödsbodelägare själva ansöker om dödsboets konkurs. Då är förfarandet begränsat. Tingsrätten bifaller då i regel ansökningen direkt. Om det emellertid är borgenären som ansöker kan det i värsta fall uppstå frågetecken och tvistepunkter kring insolvensen eller liknande.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga, och att du tycker att mitt svar var någorlunda hjälpsamt. Om du undrar mer kring denna fråga eller annars behöver juridisk rådgivning är du välkommen att boka en tid med en av Familjens jurists kompetenta jurister via denna LÄNK.