Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Regler som svarar på din fråga finns huvudsakligen i ärvdabalken (ÄB). I mitt svar utgår jag från att det inte föreligger något testamente. Nedan kommer en "steg för steg" redogörelse för vad som gäller vid efterarv.

Steg 1 bodelning:

När en make avlider görs en bodelning mellan makarna för att beräkna den döde makens kvarlåtenskap enligt 9:1 äktenskapsbalken (ÄktB). Vid en bodelning läggs makarnas giftorättsgods samman och delas hälften mellan dessa enligt 10:1 ÄktB. Enskild egendom är egendom som hålls utanför giftorätten och tas på så vis inte med i hälftendelningen utan tillfaller istället den make som äger egendomen. Hela den avlidnes kvarlåtenskap tillfaller sedan den efterlevande maken före gemensamma bröstarvingar (barn) enligt 3:1 ÄB. Detta gäller all den avlidnes egendom det vill säga både giftorättsgods och enskild egendom.

Exempel 1:

                             A (avlider) – B (efterlevande)

Giftorätt                 400 000   -  400 000

Enskild egendom   200 000  - 0 

Den avlidnes kvarlåtenskap: 400 000 + 200 000 = 600 000. Dessa tillfaller efterlevande make före gemensamma bröstarvingar.

Steg 2 efterlevande makes arvsrätt:

Om det finns några legala efterarvingar begränsas dock efterlevande makes arvsrätt av reglerna om efterarv i 3:2 ÄB. Legala efterarvingar kan vara den avlidnes och den efterlevande makens gemensamma barn. Om det finns legala efterarvingar till den avlidne ärver den efterlevande maken egendomen med fri förfoganderätt. Detta innebär att efterlevande make kan förfoga över egendomen på alla sätt förutom att genom eget testamente inskränka efterarvingars rätt till arv. Egendom kan därför både minska och öka. En kvotberäkning görs för att fastställa hur stor del som är föremål för efterarv och som efterlevande make innehar med fri förfoganderätt:

Exempel 1 fortsättning:

Q är den först avlidne makens andel som är föremål för efterarv.

Q = avlidnes kvarlåtenskap/avlidnes kvarlåtenskap + efterlevandes giftorätt och enskilda egendom

Q = 600 000/600 000 + 400 000

Q = 600 000/ 1 000 000

Q = 3/5

Steg 3 efterarv:

Efterarv innebär att den avlidnes arvsberättigade barn får ut sitt arv efter den avlidne när den efterlevande maken också avlider. Efterarvet beräknas således slutligen när båda makarna avlidit.

Exempel 1 fortsättning:

Om den efterlevande maken (B) senare vid sin död lämnar en kvarlåtenskap på 1 000 000 kommer 3/5 från den första avlidna maken (A) det vill säga 600 000 som ska delas lika mellan bröstarvingarna nu när båda föräldrarna har avlidit. 400 000 utgör den egendom som kommer från B och ska också delas lika mellan bröstarvingarna.

Sammanfattning:

För att sammanfatta din fråga kan man säga att båda årtalen är viktiga för den slutliga beräkningen av efterarvet. När den första maken avlider görs en beräkning av tillgångarna vid bodelningen för att kunna göra en kvotberäkning och komma fram till hur stor kvotdel som ska innehas med fri förfoganderätt. När den andra maken avlider görs dock en slutlig beräkning av all kvarlåtenskap för att veta hur mycket efterarvet är. Man kan inte redan när första maken avlider beräkna hur mycket egendom man ska få ut sedan när båda makarna avlider utan man kan endast beräkna en kvotdel. Detta med hänsyn till att efterarvets storlek kan förändras beroende på hur stor kvarlåtenskap som den efterlevande maken senare lämnar efter sig.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Om ytterligare funderingar uppkommer är du välkommen att återkomma till oss via kommentarsfältet.

Med vänlig hälsning,

Valentina