Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilka regler som kan bli aktuella för din situation och jag kommer sedan att avsluta med en sammanfattande rekommendation. De bestämmelser som kan bli tillämpliga finns i ärvdabalken (ÄB) och föräldrabalken (FB).

Vem har rätt att ärva?

När någon avlider finns det en bestämd arvsordning som anger vem som ärver. Denna arvsklass är indelad i tre arvsklasser. Den första arvsklassen består av den avlidnes barn som i första hand har rätt att ärva. Har ett barn avlidit är det barnbarn som ärver, bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Arvet ska då fördelas lika mellan bröstarvingarna vilket utgör arvslotten (2 kap 1 § ÄB). Hälften av denna arvslott utgör bröstarvingarnas laglott. Bröstarvingars rätt till laglotten är skyddad i ärvdabalken vilket medför att det inte är möjligt att lämna sina barn utan arv (7 kap 1 §ÄB). Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra där det är den avlidnes föräldrar som ärver. Om dennes föräldrar avlidit är det syskonen till den avlidne som ärver (2 kap 2 § ÄB). Om det inte finns arvingar i de första två arvsklasserna går man till den tredje arvsklassen som utgörs av mor- och farföräldrar och om dem avlidit är det morbröder, mostrar, fastrar och farbröder som ärver. Om den som avlider var gift är det istället maken som har rätt att ärva i första hand (3 kap 1 § ÄB).

Det finns en möjlighet att bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas och vem som får ärva genom att ett testamente upprättas i enlighet med formkraven i ärvdabalken (9 kap 1 § ÄB).

Förvaltning av barns arv

I de fall barn ärver en förälder är det som utgångspunkt den andre vårdnadshavaren som får ansvaret gällande att förvalta arvet fram tills att barnet är myndigt (10 kap 2 § FB). Det finns även en möjlighet att utse en person som ska förvalta barnets arv vilket kallas för en särskild förvaltare. Du kan utse en särskild förvaltare genom att upprätta ett testamente där detta särskilt anges.

Sammanfattning och rekommendation

Bröstarvingar har i första hand arvsrätt när någon dör. Detta innebär ofta att det är dennes barn som ärver och de har då rätt att som utgångspunkt ärva hela kvarlåtenskapen. Om det finns önskemål gällande att annan ska ärva är det möjligt att upprätta ett testamente där detta särskilt föreskrivs. Gällande bröstarvingar är det dock inte möjligt att lämna dessa arvslösa eftersom de har en lagstadgad rätt till sin laglott. Detta innebär att bröstarvingar alltid har rätt till halva sin arvslott enligt lag. Du anger i din fråga att du har barn som du vill ska ärva. Eftersom barn ingår i den första arvsklassen är utgångspunkten att ditt barn kommer att ärva hela din kvarlåtenskap. Dina föräldrar ingår i den andra arvsklassen och de har därför ingen arvsrätt eftersom det finns en arvinge i den första arvsklassen som har rätt att ärva framför dem. Svaret på din första fråga är alltså att ditt barn som utgångspunkt kommer att ärva allt efter dig. Din sambo har ingen lagstadgad arvsrätt eftersom ni inte är gifta. Gällande din andra fråga är det som utgångspunkt den andre vårdnadshavaren som förvaltar ditt barns arv. Om du skulle önska att någon annan förvaltar ditt barns arv har du möjlighet att i ett testamente utse en särskild förvaltare. Det bör då specificeras vilka önskemål som finns gällande detta för att undvika tolkningssvårigheter.

Om du önskar upprätta ett testamente där även din sambo får rätt till arv men är osäker gällande hur detta ska formuleras skulle jag rekommendera att du bokar tid med en av våra jurister hos Familjens Jurist. Detta för att säkerställa att ditt testamente formuleras på bästa möjliga sätt i enlighet med dina önskemål samt uppfyller formkraven i ärvdabalken.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Om ytterligare funderingar skulle uppkomma är du välkommen att återkomma med en ny fråga.