Hej! Tack för att du ställer dig fråga till oss på Fråga Juristen. Nedan följer en redogörelse kring hur en kallelse till en bouppteckning ska se ut. 

Vem ska kallas till bouppteckningen? 
Bestämmelser kring bouppteckningar finns i ärvdabalken. En bouppteckning ska göras senast tre månader efter dödsfallet, 20 kap. 1 § ärvdabalken. Dödsbodelägare som har den avlidnes egendom i sin vård, vilket i många fall är den efterlevande maken, ska kalla samtliga dödsbodelägare till bouppteckningen, 20 kap. 2 § ärvdabalken. Testamentsexekutor (d.v.s. en person som ska se till att eventuellt testamente blir verkställt) eller boutredningsman kan även vara de som kallar till bouppteckningen. Efterlevande make eller sambo ska alltid kallas oavsett om de är dödsbodelägare eller inte. Även efterarvingar, d.v.s. personer som har arvsrätt först när en dödsbodelägare har avlidit, ska kallas till bouppteckningen. Dödsbodelägare som kallar till bouppteckningen ska även utse två trovärdiga och kunniga gode män att förrätta bouppteckningen. 

Vad ska kallelsen innehålla? 
Dödsbodelägaren som har egendomen i sin vård, boutredningsman eller testamentsexekutor som därmed kallar till bouppteckningen, ska i kallelsen ange tid och plats för bouppteckningen, 20 kap. 2 § ärvdabalken. De personer som ska kallas till bouppteckningen ska kallas i god tid. Om kallelse inte har skett i god tid kan detta utgöra hinder för att bouppteckningen ska kunna registreras. Vad som avses med god tid bedöms utifrån fall till fall och kan således variera. Dock brukar en kallelse som sker minst två veckor innan bouppteckningen för de som är bosatta i Sverige och en månad för delägare som är bosatt utomlands anses ha skett i god tid.

Ett bevis om att en person som ska ha varit kallad till förrättningen ska bifogas bouppteckningen om en person trots kallelsen inte har varit närvarande, 20 kap. 3 § 2.st ärvdabalken. Ett bevis på att en kallelse har skickats kan exempelvis vara en underskriven bekräftelse på att personen har blivit kallad eller ett kvitto på att ett rekommenderat brev har skickats. Vad gäller rekommenderat brev har det ansetts vara tillräckligt att ett sådant har skickats och det krävs alltså inte att personen som ska kallas har tagit del av det rekommenderade brevet, se RÅ 2007 ref 63. 

I samband med kallelse kan det, i fall ett testamente är upprättat, även vara bra att skicka med en bestyrkt kopia av testamentet för eventuellt godkännande. Eventuellt godkännande eller bestridande av testamentet kan sedan återsändas, vilket sedan underlättar bouppteckningen.

Sammanfattning och rekommendation
Utöver att plats och tid för bouppteckningen ska anges i kallelsen så finns inga andra formkrav kring vad kallelsen ska innehålla. Självklart bör det, trots att det inte står i lag, framgå vems boupteckningen det gäller. Det finns även annat som kan vara bra att ha åtanke vid kallelsen. Det är viktigt att alla som ska kallas till bouppteckningen får en kallelse annars riskerar bouppteckningen att inte kunna registreras. Det kan även vara bra att skicka kallelsen genom rekommenderat brev för att på så sätt inneha bevis om någon som har blivit kallad inte dyker upp vid bouppteckningen. 

När någon avlider är det många handlingar som ska upprättas och regler som behöver tas hänsyn till och det kan därför vara bra att ta hjälp av en jurist så att processen blir smidig och så att allting blir helt rätt. Familjens Jurist har lång erfarenhet av bouppteckningar och hjälper er gärna med er bouppteckning. Här kan du läsa mer om hur Familjens Jurist kan hjälpa er. 

Hos Skatteverket kan du också läsa mer kring vad ni bör tänka på inför och under bouppteckningen. Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss.