Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen! Din fråga handlar om arv och arvskifte vilket regleras i ärvdabalken (ÄB). Nedan kommer jag först allmänt redogöra för arv och sedan tillämpa det på din situation!

Den legala arvsordningen 

Det är den legala arvsordningen samt testamente som bestämmer vem som har rätt till arv. Huvudregeln är att bröstarvingarna (barnen till den avlidna) är de som ärver först (2:1 ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott. Har en person exempelvis två barn så består laglotten av ¼ av kvarlåtenskapen (allt den avlidne lämnat efter sig). 

Bouppteckning

En bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. I denne ingår även efterlevande makes tillgångar och skulder om en sådan finns. En bouppteckning fungerar även som en sorts legitimation som visar vem som har rätt att representera dödsboet. Bouppteckningen innebär inte en fördelning av arvet utan det sker först vid arvskiftet. I bouppteckningen ska då exempelvis aktier tas upp.

Arvskifte

När man väl har en godkänd bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket ska arvskiftet ske. Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Det finns inga formkrav på vad ett arvskiftesavtal ska innehålla. Det finns dock ett krav på att det är en skriftlig handling som är undertecknad av dödsbodelägarna (23:4 ärvdabalken). Är man överens om hur tillgångarna ska fördelas krävs alltså bara att man skriver ett avtal om detta. Upprättandet av avtalet behöver inte ske av en advokat eller liknande, men det kan vara att föredra att få juridisk hjälp då ett otydligt arvskiftesavtal kan vara svårt att verkställa.  

Eftersom det inte alltid är lämpligt att äga egendom gemensamt kan det ibland bli aktuellt att en dödsbodelägare behöver betala ersättning till övriga dödsbodelägare. Om arvsfördelningen inte motsvarar det varje dödsbodelägare har rätt till bör den delägare som fått mer än sin del betala arvskifteslikvid.

Vilka värden som ska användas vid arvskifte

Vanligast är att man utgår från de verkliga värdena när arvskifte genomförs. Det finns emellertid möjlighet för dödsbodelägarna använda andra värden om alla är eniga. Exempelvis kan något ha sentimentalt värde, vilket då kan speglas i arvskiftet. När det kommer till aktier och värdepapper bör man beakta att den som säljer andelarna kommer att betala vinstskatt, varför det kan vara bra att värdera värdpapprena med detta i hänsyn. 

Din situation

För att sammanfatta, om inget testamente finns har du och dina syskon lika rätt till aktierna. Dessa aktier har ett ”verkligt värde”, vilket bör stå antecknat i bouppteckningen. Vanligast är att man utgår från detta värde vid arvskifte men om alla syskon är överens kan ni välja att värdera aktierna på annat sätt. Oftast väljer man att beakta den vinstskatt som kommer betalas vid försäljning redan vid arvskiftet. 

Om ni har kommit överens om ett värde på aktierna så räcker det med att du betalar en tredjedel av denna summa till varje syskon. Denna summa kallas då för en arvskifteslikvid. 

Jag hoppas att detta svar har varit hjälpsamt! Om du har några fler frågor är det bara att återkomma.