Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vilka regler som kan bli aktuella för din situation och jag kommer sedan att avsluta med en sammanfattande rekommendation. De bestämmelser som kan bli tillämpliga finns i ärvdabalken (ÄB).

Vem har rätt att ärva?

Om den som avlider var gift är det i första hand maken som ärver (3 kap 1 § ÄB). Om den avlidne inte varit gift ska arvet fördelas enligt den legala arvsordningen i ärvdabalken. Arvsordningen är indelad i tre arvsklasser som anger vilka familjemedlemmar eller släktingar som har rätt att ärva. Den första arvsklassen består av den avlidnes barn som i första hand har rätt att ärva. Har ett barn avlidit är det barnbarn som ärver (2 kap 1 § ÄB). Arvet ska då fördelas lika mellan bröstarvingarna vilket utgör arvslotten (2 kap 1 § ÄB). Hälften av denna arvslott utgör bröstarvingarnas laglott. Bröstarvingars rätt till laglotten är skyddad i ärvdabalken vilket medför att det inte är möjligt att lämna sina barn utan arv (7 kap 1 §ÄB). Om det inte finns några arvingar i den första arvsklassen går man vidare till den andra där det är den avlidnes föräldrar som ärver. Om dennes föräldrar avlidit är det syskonen till den avlidne som ärver (2 kap 2 § ÄB). Om det inte finns arvingar i de första två arvsklasserna går man till den tredje arvsklassen som utgörs av mor- och farföräldrar och om dem avlidit är det morbröder, mostrar, fastrar och farbröder som ärver.

Särkullbarns arvsrätt

Den avlidnes närmsta arvingar är bröstarvingar enligt den legala arvsordningen vilket beskrivits ovan (2 kap 1 § ÄB). Makes arvsrätt går som utgångspunkt före bröstarvingarnas arvsrätt. Särkullbarn har dock rätt att få ut hela sitt arv direkt efter sin förälders bortgång (3 kap 1 § ÄB). Detta innebär att makes arvsrätt inte kommer före särkullbarnens. Som särkullbarn finns det dock en möjlighet att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap 9 § ÄB). Detta innebär att de då istället ärver efter att båda makarna avlidit.

Testamente

Den som har fyllt 18 år har rätt att genom testamente ange hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas. Genom att upprätta ett testamente kan man välja att avvika från den legala arvsordningen som annars används. Detta innebär att det finns en möjlighet att upprätta ett testamente för att ange hur tillgångar ska fördelas eller behandlas när testator avlider (9 kap 1 § ÄB).

Sammanfattning och rekommendation

Utgångspunkten när någon avlider är att dennes kvarlåtenskap ska fördelas enligt den legala arvsordningen. Om det finns önskemål om att kvarlåtenskapen ska fördelas på annat sätt finns det möjlighet att upprätta ett testamente där detta föreskrivs. En begränsning gällande denna rätt är dock att det inte finns möjlighet att lämna sina barn utan arv eftersom de alltid har rätt att kräva sin laglott enligt lag. Huvudregeln är dock att den efterlevande makan i första hand ärver den avlidne. Den efterlevande makan ärver framför gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna avlidit. Särkullbarn har dock rätt att ärva direkt vid förälderns bortgång. I din fråga beskriver du att det finns två särkullbarn och ett gemensamt barn. Eftersom det enbart är barnen som enligt lag har rätt till laglott är det enbart barnen man utgår ifrån för att beräkna vilken kvotdel som tillfaller särkullbarnen. Respektive barns arvslott utgör 1/3 av kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Deras laglott utgör hälften av detta vilket bli 1/6. Svaret på din fråga blir alltså att testamentet får betydelse eftersom särkullbarnen enbart får rätt till sin laglott eftersom den avlidne testamenterat all kvarlåtenskap till den efterlevande makan. Vidare är det enbart barnen som ska vara del i beräkningen och inte den efterlevande makan.

Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Du är välkommen att återkomma med en ny fråga eller kontakta någon av våra jurister hos Familjens Jurist om du har ytterligare funderingar.