Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.

Dödsbo
När en person avlidit bildas ett s.k. dödsbo. Dödsboet består av den avlidnes tillgångar och skulder och förvaltas av dödsbodelägarna, 18 kap. 1 § ärvdabalken. Bouppteckningen ska förrättas inom 3 månader från att personen avlidit. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen men det finns inget tvång att närvara. I bouppteckningshandlingen, som ska skickas in till Skatteverket, ska den avlidnes samtliga tillgångar och skulder tas upp. Tillgångar och skulder ska tas upp så som de var vid dödsfallet, 20 kap. 4 § ärvdabalken. Innan arvet kan fördelas ska dödsboets skulder betalas, 21 kap. 1 § ärvdabalken. 

Livförsäkringar
Precis som du nämner i din fråga ska den avlidnes livförsäkringar inte ingå i kvarlåtenskapet om det finns en förmånstagare till försäkringen, 14 kap. 7 § försäkringsavtalslagen. En förmånstagare är den person som försäkringsbeloppet utbetalas till. Vid en livförsäkring utbetalas ett engångsbelopp ut i de fall förkringstagaren avlidit under försäkringstiden.

Sammanfattning
Vanligtvis kan Kronofogden göra anspråk på skulder som dödsboet förutsatt att det finns täckning för dem. Om livförsäkringen inte har en förmånstagare ingår försäkringen i dödsboets kvarlåtenskap och dödsboet kan utmätas av Kronofogden. En livförsäkring med förmånstagare kan dock inte tas i anspråk av Kronofogden eftersom livförsäkringen inte tillhör dödsboet och således ingår inte försäkringen heller i kvarlåtenskapen. Om livförsäkringen inte utgör en tillgång i dödsboet kan inte den användas för att betala en skuld. Slutsatsen är således att livförsäkringen i dödsboet är skyddat från alla borgenärer och försäkringsbeloppet kommer att tillfalla förmånstagaren förutsatt att alla försäkringsvillkor är uppfyllda. 

Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp eller har fler frågor är du välkommen att ta kontakt med en av våra familjejurister på Familjens Jurist, se här.