Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för hur en kallelse till en bouppteckning kan se ut.

Vilka ska kallas till bouppteckningsförrättning?
Regler för en bouppteckning finns i ärvdabalken. Enligt 20 kap. 1 § ärvdabalken ska en bouppteckning i regel förrättas senast tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen samt en bestyrkt kopia av denna skall inom en månad efter det att den upprättats ges in för registrering till Skatteverket, 20 kap. 8 § ärvdabalken. Dödsbodelägare som har den avlidnes egendom i sin vård (t.ex. efterlevande make), boutredningsman eller testamentsexekutor ska bestämma tid och ort för bouppteckning, 20 kap. 2 § ärvdabalken. Den som kallar till förrättning ska även utse två trovärdiga och goda män att förrätta bouppteckningen. Till förrättningen ska samtliga dödsbodelägare kallas i god tid. Vad som menas med god tid får bedömas från fall till fall men en kallelse som skett två veckor innan om dödsbodelägaren är bosatt i Sverige brukar dock anses ha skett i god tid. Till förrättningen ska efterlevande make, maka eller sambo kallas oavsett om denne inte är dödsbodelägare. Vidare ska dödsbodelägare samt efterarvingar, både legala och testamentariska, kallas. Med efterarvingar menas sådana personer som har arvsrätt först när en dödsbodelägare avlidit, t.ex. i de fall där arvingar har rätt till arv efter att även den efterlevande maken dött. 

Hur ska kallelse ske?
Av bouppteckningen ska det framgå vilka som närvarat vid förrättningen. Om någon inte närvarat ska det till bouppteckningen bifogas bevis om att denne kallats, 20 kap. 3 § 2 st. ärvdabalken. Ett sådant bevis kan t.ex. vara ett kvitto på att ett rekommenderat brev har lämnats in till posten. Det krävs dock inte att en dödsbodelägare faktiskt har tagit del av det rekommenderade brevet, se RÅ 2007 ref 63. Om någon inte kallats och inte heller närvarat vid förrättningen kan detta inte rättas till genom att denne i efterhand godkänner bouppteckningen, en ny förrättning ska då hållas.

Vad ska ett kallelsebrev innehålla? 
I kallelsebrevet ska tid och plats för förrättningen anges, 20 kap. 2 § ärvdabalken. Enligt Skatteverket ska ett kallelsebrev även innehålla information om vilken person bouppteckningsförrättningen gäller. Vidare bör även information om att förrättningen kan hållas även om någon som kallats inte närvarar finnas med i kallelsen. Utöver detta finns inga formkrav på hur kallelsen ska vara utformad. Om den avlidne hade upprättat ett testamente bör dock en kopia av testamentet bifogas. 

Vad gäller i din situation?
Till bouppteckningen ska efterlevande make, maka eller sambo samt dödsbodelägare och efterarvingar kallas. En kallelse ska innehålla datum, tid och plats för förrättningen anges, samt vilken person bouppteckningen gäller. Det finns således inget krav på att kallelsen ska innehålla vilka som kallats och i vilken egenskap, t.ex. i egenskap av efterlevande sambo.

Jag hoppas att du har fått svar på dina fråga! Har du fler frågor kring din situation eller skulle du behöva hjälp med en bouppteckning är du välkommen att boka en tid med en jurist hos Familjens Jurist. Har du ytterligare funderingar är du även välkommen att ställa en ny fråga.