Hej! Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen. Först gör jag en allmän redogörelse för rättsläget och därefter följer en tillämpning i ditt fall. 

Jag förstår din situation som att det i pappans testamente har angetts att särkullbarnen endast ska få ut halva sitt arv vid hans bortgång och att resterande del ska fördelas till särkullbarnen först när frun avlider. 

Makes arvsrätt och särkullbarn
Frågan handlar om arvsrätt och då tillämpas ärvdabalken. Makar ärver enligt nuvarande reglering varandra, 3 kap. 1 § ärvdabalken. Detta betyder att gemensamma barn till makarna får sitt arv först efter att båda makarna har avlidit. Om någon av makarna har barn som inte är gemensamma, så kallade särkullbarn, har dessa dock rätt att få ut sitt arv direkt när dennes omgifta förälder har avlidit, 3 kap. 1 § ärvdabalken. Ett särkullbarns förälder kan dock begränsa barnets arv genom att upprätta ett testamente och där ange att exempelvis en make istället ska ärva. Särkullbarn har dock alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ärvdabalken. Arvslotten är det som särkullbarnet hade haft rätt till om inget testamente förelåg. Sammanfattningsvis innebär detta att en förälder kan minska sitt barns arv till hälften. Det är dock möjligt att i ett testamente ange att särkullbarn ska få ut en del av sitt arv direkt (laglotten) och att särkullbarnen ska få resterande del av arvet när den efterlevande maken har avlidit.

När en gift person avlider
När en gift person avlider ska först en bodelning genomföras, 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Det som genom bodelningen tillfaller den avlidne maken är det arv som ska fördelas mellan den avlidnes arvingar eller enligt vad som är angivet i eventuellt testamente. Om en efterlevande make ärver den först avlidne enligt testamente eller lag så utgör det ärvda en andel av den efterlevande makens totala kvarlåtenskap. När den efterlevande maken sedan avlider är det denna andel som ska fördelas mellan den först avlidnes arvingar om så anges i testamentet.

Innebörden av fri förfoganderätt
Orubbat bo är ett något ålderdomligt begrepp. Istället brukar man använda begreppet fri förfoganderätt. Den andel som den efterlevande maken har ärvt efter den först avlidne maken innehas med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får konsumera och sälja det som denne har ärvt av den först avlidne maken. Detta innebär att andelen som arvingar till den först avlidne maken sedan har rätt till både kan vara större och mindre än vad den var när den första maken avled. Däremot får den efterlevande maken inte testamentera bort den egendom som ärvts med fri förfoganderätt, 3 kap. 2 § ärvdabalken. Den efterlevande maken får inte heller genom gåva eller annan jämbördig handling väsentligt minska egendomen, 3 kap. 3 § ärvdabalken. Om den efterlevande maken exempelvis ger bort en större gåva eller säljer egendom till underpris kan de som har rätt till arv efter den först avlidne maken kompenseras ur den efterlevande makens kvarlåtenskap. Vid gåva kan till och med gåvomottagaren bli tvungen att ge tillbaka egendomen eller dess värde. 

I ditt fall 
Så som jag tolkar din situation fick alltså särkullbarnen ut sin laglott när pappan avled. Testamentet är sedan utformat på så vis att särkullbarnen ska få resterande del av sitt arv när frun har avlidit. Detta innebär i sådana fall att frun enligt testamentet ärvde en del av det som genom bodelningen tillfall pappan med fri förfoganderätt. Detta utgör en andel av hennes totala kvarlåtenskap och det är denna andel som särkullbarnen har rätt till när frun sedan avlider. 

Eftersom frun enligt testamentet ärvde med så kallad fri förfoganderätt så får frun fritt konsumera och sälja den egendom som hon har ärvt från pappan. Detta innebär att värdet av andelen som särkullbarnen sedan har rätt till både vara större och mindre när frun sedan avlider. Frun kan alltså i praktiken konsumera allt hon äger vilket innebär att andelen som hon ärvt av pappan blir noll, vilket i sin tur skulle innebär att särkullbarnen inte får något mer arv. Skulle frun dock exempelvis sälja huset till underpris eller ge bort en stor andel av hennes kvarlåtenskap i gåva kan särkullbarnen ha rätt till kompensation. Särkullbarnen har dock inte rätt att kräva pengar när huset har sålts utan får istället ut resterande del av sitt arv när frun har avlidit. 

Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du känner att du behöver mer hjälp kan du vända dig till Familjens Jurist som är experter inom arvsrätt. Du kan givetvis också vända dig till oss på Fråga Juristen igen om du har andra frågor.