Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Här följer en redogörelse för vad som gäller.

Allmänt om att ärva med fri förfoganderätt och efterarvingar
När någon har ärvt en kvarlåtenskap med fri förfoganderätt innebär det att det finns efterarvsberättigade efter den som har avlidit. De efterarvsberättigade har rätt att begära ut en del av kvarlåtenskapen efter att även arvingen har avlidit. Både privatpersoner och organisationer kan vara efterarvingar genom ett förordnande i ett testamente.

Utgångspunkten när någon har ärvt pengar med fri förfoganderätt är att den får använda pengarna som den vill. Den får alltså t.ex. spendera pengarna eller ge bort dem. Det finns dock två viktiga regler som utgör undantag från detta, och som begränsar möjligheten att fritt förfoga över pengarna. Den första regeln är att pengar som har ärvts med fri förfoganderätt inte kan testamenteras bort av arvingen. Den andra regeln är att om arvingen har orsakat en väsentlig minskning av sin egendom genom en gåva eller annan jämförbar handling, har efterarvingarna rätt att kräva ersättning för detta ur arvingens egna tillgångar när den har avlidit.

Rent teoretiskt är det alltså möjligt för arvingen att ge bort hela kvarlåtenskapen. Om den dock ger bort en så stor del att det utgör en väsentlig minskning av arvet, kan efterarvingarna efter dennes död kräva tillbaka pengarna. Också sådant som kan jämföras med en gåva, t.ex. försäljning av en fastighet till underpris, räknas som en gåva i lagens mening.

Vid bedömningen av vad som utgör en väsentlig minskning görs en jämförelse mellan vilka tillgångar som finns vid arvingens dödsfall och vilka tillgångar som skulle ha funnits om gåvan inte gjorts. I praxis har uttalats att egendomens värde normalt ska ha minskat med i alla fall en fjärdedel för att en väsentlig minskning ska anses föreligga. Om den efterlevande maken ger bort pengar som uppgår till mer än en fjärdedel av arvet kommer det alltså troligtvis anses utgöra en väsentlig minskning.

Din situation
Du skriver att du har en släkting som har ärvt kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, och detta innebär att det finns efterarvingar. Även en organisation eller en fond kan vara efterarvinge, så om det står i testamentet att en sådan ska ärva efter din släktings bortgång gäller det. Organisationen kan precis som andra efterarvingar kräva pengar ur din släktings dödsbo när den har avlidit.

Din släkting kan välja att ge bort fastigheten till dig. Eftersom fastigheten utgör det mesta av kvarlåtenskapen som har ärvts med fri förfoganderätt, kan man dock förmodligen utgå från att detta skulle anses utgöra en väsentlig minskning. Om detta sker, kommer därmed efterarvingarna att kunna kräva ersättning för fastighetens värde ur dödsboet efter din släkting. Du kan ta emot gåvan som förskott på arv, men efterarvingarna kommer då ändå att kunna kräva pengar ur din släktings dödsbo.

Om ni vill ta hjälp av en kunnig jurist i den här situationen kan jag rekommendera Familjens Jurist.

Hoppas du har fått svar på dina frågor. Hör gärna av dig igen om du har några andra frågor.