Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.

Arvslott

För att förstå frågan måste vi först och främst reda ut vad begreppet arvslott betyder. Varför det är viktigt att känna till detta begrepp kommer att framgå under nästa avsnitt.

Om testamente saknas så gäller följande. Den avlidnes bröstarvingar (barn och barnbarn) ska dela lika på arvet (2 kap 1 § ärvdabalken). Det är detta som kallas för arvslott.

Exempel 1. Anna har inget testamente. Hon har två barn, Bert och Carin. När Anna avlider kommer Bert och Carin få ärva 50 % var av arvet. Deras arvslott är alltså 50 %.

Exempel 2. Anna har inget testamente. Hon har fyra barn, Bert, Carin, Daniel och Erik. Erik är sedan tidigare avliden och efterlämnade sig dottern Fanny. Detta betyder att Annas bröstarvingar är Bert, Carin, Daniel och Fanny (som träder in i avlidne Eriks ställe). Detta betyder att Annas barn (som ännu lever) samt barnbarnet Fanny kommer ärva 25 % var. Deras arvslott är alltså 25 %.

Barns rätt till laglott

Vi övergår nu till det som själva frågan handlar om. Huvudregeln är att man får göra vad man vill med sin egendom. Man får alltså sälja, ge bort eller testamentera bort sin egendom till vem man vill. När det gäller en person och dennes bröstarvingar finns det dock ett undantag från denna huvudregel. En person får nämligen inte ge bort eller testamentera bort all sin egendom så att en/flera av sina bröstarvingar blir helt lottlösa. Detta beror på att bröstarvingar har rätt till sin laglott (7 kap 1 § ärvdabalken). Laglotten är alltid hälften av arvslotten.

Exempel. Anna har två barn, Bert och Carin. Barnens arvslott är 50 %. Detta betyder att deras laglott är hälften av 50 %, dvs 25 %. Detta betyder att barnen har rätt till minst 25 % av arvet efter Anna. Anna kan alltså inte ge bort eller testamentera bort 100 % av sin egendom till t.ex. endast Bert eller endast Carin. Däremot är det möjligt för Anna att ge bort 75 % av sin egendom till det ena barnet. Resterande 25 % kommer då att tillfalla det andra barn.

Vad är förskott på arv?

Din fråga berör även delvis förskott på arv. Med förskott på arv avses gåvor som person har gett till sin bröstarvinge (6 kap 1 § ärvdabalken). Detta betyder t.ex. att när en förälder ger bort en fastighet till sitt barn så ska överlåtelsen ses som förskott på arv.

Om dotters mor-/farförälder skänker bort egendom, t.ex. bostadsrätten, till din dotters faster så ska det alltså räknas som ett förskott på din dotters arv. Detta betyder att bostadsrättens värde ska avräknas från fasterns arv, vilket i praktiken innebär att hon kommer att få ut en mindre summa arv än vad hon hade fått annars, dvs om hon inte fått bostadsrätten i gåva.

Förskott på arv och arvslott

Ifall fastern får fatsigheten och bostadsrätten i gåva kan det dock betyda att di dotter får ut mindre av ditt arv än vad hon hade fått annars. Detta kommer sig av att en arvinge inte behöver betala tillbaka det som fattas för att betala av en annan arvinges arvslott.

Exempel. Astrid har fått 100 000 kr i förskott på arv från sin mamma. Vid mammans bortgång är kvarlåtenskapen 110 000 kr. Kvarlåtenskapens värde ökas med förskottet och blir då 210 000 kr. Astrid har två syskon, Berit och Catja, vilket innebär att arvslotterna blir 70 000 kr (210 000 kr/3). Kvarlåtenskapen räcker alltså inte till för att betala ut syskonens arvslotter. Astrid behöver dock inte betala tillbaka något av gåvan utan syskonen får nöja sig med 55 000 kr var (dvs hälften vardera av det som fanns kvar av mammans kvarlåtenskap).

Förskott på arv och laglott

Om förskottet på arvet däremot skulle innebära att dim dotter inte får ut sin laglott så kan fastern dock bli skyldig att betala det som fattas för att täcka din dotters laglott.

Avslutning

Det enkla svaret på din fråga är: Ja, din dotters farfar kan skriva över både fastighet och bostadsrätt på fastern. Detta betyder dock inte att din dotter kommer bli helt lottlös. Hon har nämligen enligt lag rätt till sin laglott (däremot inte sin arvslott). Skulle övergången av fastigheten och bostadsrätten innebära att det inte finns tillräckligt med tillgångar kvar för att täcka din dotters laglott så kommer fastern bli skyldig att täcka kostnaderna för detta.

Jag hoppas det var svar på din fråga. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.