Hej och tack för att ni vänder er till oss på Fråga Juristen!

Reglerna om arv återfinns i ärvdabalken (ÄB) och regler om äktenskapsförord och bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer inledningsvis att generellt redogöra för dessa regler för att sedan applicera dem på din situation och därefter avsluta med en rekommendation. 

Efterlevande makes arvsrätt

Äktenskapet kan upplösas genom skilsmässa eller dödsfall enligt 1 kap 5 § ÄktB. Innan kvarlåtenskapen ska fördelas mellan arvingarna görs i regel en bodelning enligt 23 kap 1 § 2 st ÄB. Det är makarnas giftorättsgods som fördelas mellan makarna vid en bodelning, 10 kap. 1 § ÄktB, medan enskild egendom undantas.

Utgångspunkten är att all egendom makarna äger, som inte är enskild egendom, utgör giftorättsgods (oavsett vem som står på eller köpt egendomen). Det är möjligt att undanta egendom genom ett äktenskapsförord som stadgar att viss egendom utgör dennes enskilda, 7 kap. 3 § ÄktB. Egendom kan även utgöra enskild egendom genom exempelvis ett villkor i testamente eller gåvobrev, se vidare 7 kap. 2 § ÄktB. 

Genom bodelningen delas giftorättsgodset mellan makarna, 9 kap. 1 § ÄktB.  Den avlidnes andel ingår i dennes dödso tillsammans med eventuell enskild egendom. Den avlidnes kvarlåtenskap ska sedan fördelas mellan dess arvingar. För det fall den avlidne var gift och utan särkullsbarn, tillfaller hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § ÄB. 

Bröstarvinges laglott

Bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott. Laglott utgörs av hälften av arvslotten enligt 7 kap. 1§ ÄB. Värdet av arvslotten är värdet av den totala kvarlåtenskapen fördelat lika mellan bröstarvingarna. Laglotten är inte möjlig att testamentera bort och det är således inte möjligt att göra en bröstarvinge arvlös. 

Av frågan framgår att ni inte har några gemensamma barn men att ena parten har ett särkullbarn. Ett gemensamt barn skulle först ha rätt att få ut sin laglott när den efterlevande maken dör. Detta kallas för efterarvsrätt. Ett särkullbarn har dock rätt att få ut sin arvslott direkt vid sin förälders död, även om denne är gift (3 kap. 1 § ÄB). 

Testamente

Ett testamente får inte inskränka på bröstarvinges rätt till laglott. Om så skulle vara fallet kan särkullbarnet begära jämkning av testamentet och ha möjlighet att begära ut sin laglott direkt enligt 7 kap. 3 § ÄB. 

Det finns dock en möjlighet för särskullsbarn att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB. Detta innebär att särkullbarnets rätt till arv istället aktualiseras när efterlevande maken dör. Önskan om att så ska vara fallet kan stadgas i ett testamente men som ovan anförts är laglottsskyddet lagstadgat och det finns därför ingen garanti att särkullbarnet kommer följa denna önskan. Möjligheten att begära jämkning för att utfå sin laglott kvarstår oavsett.

Er situation

Det faktum att ni har ett äktenskapsförord kan påverka förfarandet vid bodelning men kommer inte att påverka arvsordningen. Önskar ni påverka fördelningen bör ett testamente stadga den önskade fördelningen (9 kap. 1 § ÄB). Testamentet kommer dock vara ogillt i den utsträckning den kränker en bröstarvinges laglott. Särkullbarnet kommer alltså att ha rätt till sin laglott, oavsett vad som stadgas i ett testamente. 

Däremot kan det vara en idé att, trots detta, ändå nämna sin önskan om arvets fördelning och öppna upp för chansen att särkullbarnet accepterar den avlidnes vilja och därmed väljer att avstå sin rätt att begära sin laglott till förmån för efterlevande make. 

Allt ni tillsammans äger kommer att utgöra giftorättsgods i den mån ni inte stadgat att det ska utgöra enskild egendom genom ett äktenskapsförord. Värdet kommer sedan att delas mellan er makar. Den del som tillhör den avlidne kommer att ärvas av dennes arvingar. Om den part som har ett särkullbarn avlider är dennes bröstarvinge dennes närmsta arvinge enligt 2 kap. 1 § ÄB. Som ovan anförts har särkullbarn rätt att få ut sin laglott direkt. Den efterlevande maken kommer att erhålla resterande värde. 

Avslutningsvis

Sammanfattningsvis innebär ovan anfört att särkullbarnet kan göra anspråk på sin laglott vilken utgörs av hälften av arvslotten. Särkullbarnet har alltså rätt att göra anspråk på hälften av den avlidne makens kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen utgörs av hälften av värdet på giftorättsgodsen samt den avlidnes enskilde egendom. 

Vilken egendom särkullbarnet kan göra anspråk på beror således på vilken egendom som kommer ingå i den avlidnes kvarlåtenskap.

Det ni inte önskar att särkullbarnet ska få göra anspråk bör således göras till den andre makens enskilda egendom genom äktenskapsförordet. På sådant sätt kommer det inte att ingå i bodelningen och således inte ingå i den avlidne makens kvarlåtenskap. 

Det bör dock noteras att äktenskapsförordet gäller oavsett om bodelning görs på grund av dödsfall eller skilsmässa. Det är viktigt att vara medveten om detta ifall man genom äktenskapsförordet undantar mycket egendom från den ena parten. Det är också viktigt att ha i åtanke att vem som helst av parterna kan avlida först, och en skevdelning kanske är önskvärd i ena situationen men inte i andra. 

Upprättande av äktenskapsförord och testamente kan vara svårt eftersom det är viktigt att det får de följderna man önskar. Önskar ni rådgivning angående er situation eller avseende ert äktenskapsförord och testamente rekommenderar jag er att kontakta en av våra jurister på Familjens Jurist som har mycket erfarenhet av detta.