Hej, Vi är två äldre personer, 74 och 69, som har två barn. Det ena barnet är förståndshandikappad och vi vill inte att hon ska ärva vårt hus, hon har dessutom en förmyndare. Därför vill vi redan nu ge vårt andra barn vår fastighet men villkoret att vi får bo kvar så länge vi vill. Vad skall vi tänka på?
Hej och tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Nedan kommer en generell redogörelse följt av en rekommendation i hur du kan gå vidare med ditt ärende.
Bröstarvingar och laglotten
När en person avlider och arvet ska fördelas ser man först till de olika arvsklasserna. De som har rätt att ärva i första hand är den första arvsklassen. Den utgörs typiskt sett av den avlidnes barn - men om även denna person är död ersätts den i sin tur av sina egna barn. Denna första arvsklass kallas ibland för bröstarvingar.
Enligt 7 kap 1 § Ärvdabalken har varje bröstarvinge rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av bröstarvingens arvslott. Om en avliden person har två barn har barnen rätt till minst sin laglott, det vill säga en fjärdedel av arvet. Den avlidne kan inte i förväg genom testamente avsäga rätten till laglotten för en bröstarvinge; bröstarvingen har alltid rätt till minst sin laglott.
Förskott på arv
Om en förälder ger en gåva till en bröstarvinge är utgångspunkten att denna gåva ska räknas som förskott på arv. Det innebär att när arvet ska fördelas räknas gåvans värde vid gåvotillfället till kvarlåtenskapen. Anledningen till detta är att föräldrar typiskt sett inte vill att deras barn behandlas olika. För att gåvan inte ska räknas som förskott på arv ska detta uttryckligen meddelas, till exempel i form av ett gåvobrev. Finns ett sådant kommer inte gåvan att räknas av på kvarlåtenskapen vid arvsskifte.
Vissa gåvor räknas - oavsett om gåvobrev finns eller inte - inte som förskott på arv. Det rör sig till exempel om gåvor som inte har något betydande värde (till exempel julklappar) eller sådant som faller under förälderns underhållsskyldighet.
Din situation
Du beskriver i din fråga att du och din maka har två barn varav ni vill att det ena barnet ska ärva ert hus. Jag tolkar det som att barnen är era enda barn, och att båda barnen är era gemensamma barn. Barnen är därmed era bröstarvingar. Vardera barn har rätt till minst sin respektive laglott. I ert fall är det ¼-del av er kvarlåtenskap.
Om ni vill att det ena barnet ska ärva huset går det bra. Det kan genomföras genom att skriva till exempel ett testamente. Vad som är viktigt att ha i åtanke är då att återstoden av kvarlåtenskapen måste vara minst ¼-del, då barnet som blir utan huset har rätt till sin laglott. Ett annat alternativ är att ge huset i gåva till ert barn. För att det inte ska utgöra ett förskott på arv behöver dock ett gåvobrev att skrivas.
Rekommendation
Jag råder er att kontakta Familjens jurist som både kan hjälpa er att upprätta ett testamente som klargör hur kvarlåtenskapen ska fördelas och skriva ett gåvobrev.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.