Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur ni kan gå vidare i ert ärende.

Arvskifte

Arvskiftet är den faktiska fördelningen av arvet, dvs. vem som ska få vilken egendom. Arvskifte regleras i ärvdabalken (ÄB). Enligt 23 kap. 1 § ÄB så är det arvingarna själva som innehar rätten att förrätta arvskiftet. Arvskiftet är ett avtal mellan dödsbodelägarna (arvingarna). Det innebär att det är dödsbodelägarna som själva beslutar vem som ska erhålla vad. Vissa begränsningar i valfriheten finns (t.ex. om det skulle finnas ett testamente), men inget som är av intresse här.

Det är arvskifteshandlingen som utgör grunden för arvingarnas äganderätt till den egendom som de erhållit genom arvskiftet. Det är alltså med stöd av denna som t.ex. lagfart på en fastighet eller registrering som aktieägare söks.

Så länge den egendom som en arvinge erhåller ryms inom den andel av arvet som denne har rätt till så uppstår inga problem. Om den egendom en arvinge erhållit överstiger detta värde ska arvingen erlägga s.k. "skifteslikvid", ett belopp som fördelas på övriga arvingar så att dessa kompenseras. Skifteslikvid behöver inte utgå om inte någon av arvingarna begär det.

Kapitalvinstskatt

Kapitalvinstskatten är en inkomstskatt och regleras därför i inkomstskattelagen (IL). Alla kapitalvinster ska som huvudregel beskattas, 42 kap. 1 § IL. Kapitalvinstbeskattning sker hos överlåtaren, dvs. dödsboet i detta fall. Ingen kapitalvinstbeskattning sker hos förvärvaren.

För att en kapitalvinst ska uppkomma måste en tillgång avyttras. Med "avyttring" avses att en tillgång överlåts mot ersättning, 44 kap. 3 § IL. Ett arv ses därför inte som en avyttring eftersom arvingen inte betalar något för arvet. Detta gäller även om sådan skifteslikvid som beskrivits ovan erlagts.

Skatt på arv

För tydlighetens skull anges det i 8 kap. 2 § IL att arv inte heller utgör någon annan typ av beskattningsbar inkomst, därmed kan inte heller någon annan typ av inkomstbeskattning utkrävas. En tillgång som är erhålls genom arv och som annars skulle blivit föremål för kapitalvinstbeskattning hanteras istället genom kontinuitetsprincipen. Detta innebär att arvingen träder in i den avlidnes skattemässiga situation, 44 kap. 21 § IL.

Den viktigaste effekten av detta är att om arvingen sedan bestämmer sig för att sälja tillgången så kommer vinsten att beräknas utifrån mellanskillnaden mellan priset som den avlidne köpt tillgången för och värdet idag. Beräkningen görs alltså som om det var den avlidne som sålt tillgången (inte utifrån värdet vid arvskiftet).

Rekommendation

Om ni vid arvskiftet bestämmer er för att din syster ärver hela bostadsrätten så behöver ingen av er betala någon skatt vid detta tillfälle. Det gäller oavsett om din syster behöver betala en skifteslikvid eller om det finns tillräckligt med övriga tillgångar för att kompensera dig.

Kapitalvinstskatt kommer alltså att behöva betalas först om bostadsrätten säljs av din syster, och vinsten beräknas då utifrån mellanskillnaden mellan vad er mor köpte den för och vad din syster säljer den för.

Väljer ni istället att ärva hälften var och du därefter säljer din andel till din syster så kommer du däremot att behöva betala skatt på din vinst.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.