Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Som jag uppfattar frågan undrar ni om Lotta har rätt att ärva huset, som Gunilla stod som ägare till under äktenskapet. Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB).

Allmänt om det inbördes testamentet

Gunilla och farfarn har upprättat ett inbördes testamente där den som först avlider överlåter sin kvarlåtenskap till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Inbördes testamenten var vanligare bland makar förr i tiden, men eftersom det idag finns en regel i 3 kap. 1§ ÄB som ger den efterlevande maken rätt att ärva efter den först avlidne maken så har dess betydelse avtagit. Det är numer vanligare att inbördes testamenten upprättas bland sambos där de fyller en viktigare funktion (eftersom att sambos inte ärver efter varandra). Att den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt innebär i den här situationen att den efterlevande får göra vad han vill med kvarlåtenskapen utan att förfoga över den genom ett förordnande i ett testamente.

Närmare om Gunillas förordnanden i testamentet

I det inbördes testamentet har Gunilla bestämt att den legala arvsordningen ska sättas ur spel. Om hon inte hade skrivit ett testamentet så hade hennes kvarlåtenskap fördelats bland hennes legala arvingar, vilka utgörs av hennes bröstarvingar, föräldrar, syskon och syskonbarn (3 kap. 2§ ÄB). Gunillas förordnande består av ett legat på 400 000 kronor och ett universellt förordnande som innebär att Lotta ska få det som återstår när legatet utgått. Av 11 kap. 10§ ÄB framgår det att en universell testamentstagare ska likställas med en arvinge och är därför även dödsbodelägare (18 kap. 1§ ÄB). Den som får ett legat kallas för legatarie. Av 11 kap. 2§ ÄB framgår det att legat ska utgå av oskifto. Detta innebär i detta fall att Barncancerfonden har rätt att få ut sin andel före Lotta. Om det sedan återstår något för Lotta att ta del av beror på hur stort värde Gunillas kvarlåtenskap uppgår till.

Hur bestämma värdet av Gunillas kvarlåtenskap?

Vid Gunillas frånfälle bör en bodelning ha skett (9 kap. 1§ Äktenskapsbalken). Resultatet från bodelningen är viktigt eftersom det ligger till grund för att bestämma Gunillas efterarvingars arvsrätt. Med utgångspunkt i resultatet från bodelningen kan man fastställa hur stor andel (uttryckt som en kvotdel) som utgör Gunillas kvarlåtenskap. Skulle det inte ha gjorts någon bodelning vid Gunillas bortgång får man försöka fastställa hur stor andel som utgör hennes kvarlåtenskap utifrån de uppgifter som finns sparade om ägarförhållandena i exempelvis bouppteckningen efter Gunillas bortgång.

Lottläggningen

I det universella förordnandet till Lotta framgår det inte uttryckligen vilken egendom som ska tillfalla henne. I 3 kap. 5§ finns en hjälpregel som kan tillämpas i den här situationen (genom hänvisning från 12 kap. 1§ ÄB). I lagrummet framgår det att när båda makarna gått bort ska respektive makes arvingar ha rätt att på sin lott få det som respektive make ägde under den tid äktenskapet bestod. Regeln innebär exempelvis att om Gunilla ägde huset under äktenskapet ska hennes arvingar ha rätt att få huset vid lottläggningen.

Sammanfattning och råd

Lotta ska enligt 3 kap. 5§ ÄB ha rätt att få huset på sin lott under förutsättningen att Gunilla ägde det under äktenskapet. Lottas rätt att få huset beror emellertid även på andra omständigheter. Innan arvet skiftas måste exempelvis dödsboet skulder betalas och 400 000 kronor utskiftas till Barncancerfonden. Om det därefter återstår tillräckligt med tillgångar blir det aktuellt att diskutera vilken lott en enskild egendom faller på.

Om ni behöver mer hjälp i ert ärende kan ni vända er till en av våra jurister som arbetar med familjerätt. Vi har kontor över hela landet. Ni kommer i kontakt med dem här.

Jag hoppas att ni har fått svar på er fråga!