Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Inledningsvis vill jag bara nämna att det i din fråga inte framkommer huruvida du och din make har några gemensamma barn eller inte vilket innebär att jag nedan kommer redogöra för de båda fallen. Jag utgår vidare från att din make inte har upprättat något testamente.

Makars arvsrätt med gemensamma barn:

När en gift person avlider ärver den efterlevande maken före gemensamma bröstarvingar (barn) enligt 3:1 ärvdabalken (ÄB). Efterlevande make ärver med fri förfoganderätt vilket innebär att denne inte genom testamente kan disponera över den andel som innehas. I den mån arvlåtaren har bröstarvingar som inte är gemensamma barn med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn, har dessa rätt att få ut sin arvslott direkt enligt 3:1 ÄB. Särkullbarn kan dock välja att avstå från sin arvsrätt till förmån för efterlevande make enligt 3:9 ÄB.

I ditt fall innebär detta att i den mån du och din make har gemensamma barn kommer du att ärva före era gemensamma barn. Era barn kommer istället att få ut sina arvslotter när ni båda avlider. Vad avser din makes särkullbarn kommer dessa ha möjlighet att få ut sitt arv direkt när din make avlider såvida de inte självmant väljer att avstå från det och få ut det efter att du har avlidit.

Makars arvsrätt utan gemensamma barn:

Gifta par ärver i de flesta fall varandra eftersom de har gemensamma barn (se ovan). Undantag till detta är däremot om det inte finns några gemensamma barn utan endast särkullbarn. Detta på grund av att särkullbarn har rätt att få ut sitt arv genast enligt 3:1 ÄB såvida de inte väljer att avstå från sin arvsrätt enligt 3:9 ÄB. Vid dödsfall görs en bodelning mellan makarna där all giftorättsgods delas lika mellan dessa. Enskild egendom är egendom som hålls utanför bodelningen och delas således inte lika mellan makarna. Vad som utgör enskild egendom återfinns i 7:2 äktenskapsbalken. I och med bodelningen får efterlevande make sin halva av all giftorättsgods och den andra halvan som hamnar på den avlidne makens sida går direkt till dennes särkullbarn. Detta innebär att efterlevande make inte ärver någonting från den avlidne trots att de varit gifta. Efterlevande make har däremot ett visst skydd genom regeln om fyra prisbasbelopp. Regeln, som återfinns i 3:1 ÄB, innebär att efterlevande make alltid har rätt att få egendom som motsvarar fyra gånger det basbelopp som gäller vid tiden för dödsfallet. Prisbasbeloppet för år 2017 är beräknat till 45 500 kronor.

I ditt fall innebär detta att i den mån du och din make inte har några gemensamma barn kommer din makes särkullbarn att ärva din make och inte du. Du kommer endast få din del av bodelningen vilket inte utgör arv. Särkullbarnen kan dock själva välja att avstå från sitt arv till förmån för dig och istället få ut sitt arv när du har avlidit. Om särkullbarnen däremot väljer att få ut sitt arv direkt skyddas du genom att du kommer ha rätt till egendom som motsvarar fyra gånger prisbasbelopp vid tiden för dödsfallet.

Sammanfattning och rekommendation:

Med gemensamma barn:

I detta fall kommer du att ärva din make före era gemensamma barn. Din makes särkullbarn kommer däremot ha rätt att få ut deras arvslott direkt.

Exempel:

Du och din make har två gemensamma barn och din make har två särkullbarn. Du kommer då att ärva 50 % (25 % + 25 %) av din makes kvarlåtenskap före era gemensamma barn medan särkullbarnen kan få ut sin arvslott (25 % + 25 %) direkt. Din make kan däremot genom testamente inskränka särkullbarnens arvslott men endast till halva arvslotten, så kallade laglotten enligt 7:1 ÄB. Detta innebär då att särkullbarnen (om de är två stycken) har rätt till 12,5 % + 12,5 %. Du kommer då att få ärva 75 % som utgör en större andel. I den mån du skulle vilja få ut 100 % vid din makes bortgång kan ni även försöka använda er av ett påtryckningsmedel för att särkullbarnen ska vänta med att få ut sitt arv till efter att du också har avlidit. I testamentet kan din make föreskriva att ifall särkullbarnen skulle välja att avstå från deras laglott, vid din makes bortgång, har de i sådana fall rätt att få ut hela arvslotten när båda makarna har avlidit. Om särkullbarnen däremot väljer att ta ut sin laglott direkt kommer de inte ha rätt till resterande del av arvslotten när båda makarna har avlidit utan endast rätt till laglotten. Detta kan då användas som ett ”påtryckningsmedel” för att särkullbarnen ska vänta med att ta ut sitt arv.

Utan gemensamma barn:

I detta fall kommer du inte att ärva din make utan endast få din del av bodelningen. Detta på grund av att särkullbarnen har rätt att få ut sin arvslott direkt. Du kommer däremot att skyddas genom regeln om prisbasbelopp som innebär att du har rätt till egendom som motsvarar fyra gånger prisbasbelopp vid tiden för dödsfallet. Om din make däremot upprättar ett testamente kan han föreskriva att du ska få ärva honom. Ett testamente kan ändra på arvsordningen och arvslotterna men endast till en viss del. Bröstarvingar har nämligen alltid rätt till halva arvslotten, så kallade laglotten. Genom testamente kan din make således endast inskränka särkullbarnens arv till laglotten och sedan föreskriva att resten ska tillfalla dig.

Det är inte alltid enkelt att upprätta ett testamente. Skulle ni behöva hjälp med detta är ni välkomna att kontakta våra familjejurister här.

Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Om ytterligare funderingar uppkommer är du välkommen att återkomma till oss via kommentarsfältet.

Med vänlig hälsning,

Valentina Challma