Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om arvsskifteshandlingen och om alla dödsbodelägarna måste signera den. Jag kommer därför att gå igenom relevanta lagrum i Ärvdabalken (ÄB) samt Föräldrabalken (FB), förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en sammanfattning. 

Vilka är dödsbodelägare?

Vem som är dödsbodelägare framgår av 18 kap. 1 § ÄB. Enligt paragrafen är det efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare som ska vara dödsbodelägare. Dödsbodelägare är de som har ett direkt arv efter att en person avlidit. De som är efterarvingar, dvs. de som som är berättigad till arv efter en avliden person men måste vänta till dess att den avlidne personens maka/make eller en universell testamentstagare också avlider, ingår inte i den första avlidna personens dödsbo. Det innebär till exempel att om den efterlevande maken är vid liv är gemensamma barn inte dödsbodelägare.

Vad är en arvsskifteshandling?

En arvsskifteshandling är ett skriftligt avtal mellan samtliga dödsbodelägare. I avtalet framgår hur kvarlåtenskapen efter den avlidna personen ska fördelas mellan dödsbodelägarna. Arvsskifteshandlingen baseras på den bouppteckningen som upprättats och skickats in till Skatteverket. Arvet fördelas sedan utifrån arvingarnas önskemål, arvsregler, eventuellt testamente, gåvobrev och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelningen av arvet. När dödsbodelägarna är överens om hur arvet ska fördelas ska samtliga dödsbodelägare underteckna arvskifteshandlingen.

Om det endast finns en dödsbodelägare behövs inte en arvsskifteshandling upprättas.

Måste alla dödsbodelägare skriva under arvsskifteshandlingen?

Arvsskifteshandlingen behöver inte följa någon mall eller skickas in till någon myndighet. Dödsbodelägarna är i stället fria att upprätta avtalet som de vill, så länge de följer de tvingade reglerna i ÄB. För att en arvskifteshandling ska vara giltig måste alla dödsbodelägare skriva under handlingen, 23 kap 4 § ÄB.

Vad händer om en dödsbodelägare inte kan eller inte vill skriva under arvsskifteshandlingen?

I de fall en dödsbodelägare inte kan skriva under arvsskifteshandlingen kan man utfärda en fullmakt åt en annan dödsbodelägare eller någon utomstående person att föra fullmaktsgivarens talan. Om det inte är möjligt att upprätta en fullmakt kan det bli aktuellt att förordna en god man eller en förvaltare till de dödsbodelägare som inte har förmåga att vidta rättshandlingar, 11 kap 4 § FB och 11 kap 7 § FB. För att en god man eller förvaltare ska förordnas krävs det att flera rekvisit är uppfyllda och det kan därmed vara svårt att få en sådan utsedd. Ansökan om god man eller förvaltare görs hos tingsrätten.

En annan möjlighet är att en dödsbodelägare vänder sig till domstol med en begäran om skiftesman, 23 kap. 5 § ÄB. Skiftesmannen försöker då medla mellan parterna för att komma fram till en lösning. Om det inte går att komma överens gör skiftesmannen ett tvångsskifte där hen beslutar om hur kvarlåtenskapen ska delas upp. Det är dock viktigt att notera att skiftesmannens arvode ska betalas av dödsboet.

Sammanfattning

Dödsbodelägare är endast de som har ett direkt arv efter den avlidne personen. Det innebär att alla arvingar inte nödvändigtvis är dödsbodelägare.

Samtliga dödsbodelägare måste signera arvsskifteshandlingen. Om någon av dödsbodelägarna inte kan signera avtalet kan denna utfärda en fullmakt till ett ombud som kan agera i den enskildes ställe. Om det inte är möjligt kan det vara aktuellt att förordna en god man eller förvaltare till de personer som inte bevaka sin rätt. Det är dock en ingripande åtgärd och kan vara svårt att uppfylla alla rekvisit. Alternativt skulle någon av dödsbodelägarna kunna begära skiftesman för att få hjälp med arvskiftet och i sista hand utföra ett tvånggskifte, vilket inte kräver signering av samtliga dödsbodelägare.

Vill du få ett mer exakt svar på din fråga kan det vara bra att boka en tid med en av våra jurister som kan ta hänsyn tills samtliga omständigheter som är relevanta i just din situation. Du kan boka en tid med en jurist och få juridisk rådgivning. Om ni hellre skulle vilja att upprätta en fullmakt online kan ni använda Familjens Jurist onlinetjänst.