Hej!
Vår pappa gick bort för ca 1,5 år sedan. Han var inte gift eller hade någon sambo när han avled. Vi är nu totalt sju syskon i dödsboet (dock med tre olika mammor: 2+2+3 barn) och alla är myndiga. Jag erbjöd mig att stå som förvaltare för dödsboet. Alla tyckte det var bra och gav mig fullmakt då vi är utspridda i landet.
Vi lyckades (till slut) enas om försäljning och tömning av huset han bodde i, så det är avslutat. Dock ägde pappa också två skogsskiften om ca 5ha vardera. På den ena fastigheten finns en liten sommarstuga. Det är nu det "roliga" börjar. Vem av oss i dödsboet är intresserad av dessa fastigheter, båda eller bara den ena? Jag har försökt så gott jag kunnat att driva på så vi kan komma till något sorts avslut, men det är segt. Fastigheterna är värderade osv så där råder nog ingen tveksamhet om vad som gäller. I dagsläget har fyra av oss tackat nej till att ta över någon av fastigheterna, kvar finns tre syskon. Jag har, från första början, varit tydlig med att man naturligtvis får ändra sig och att det kanske får ta lite tid. Men tiden går och inte mycket händer, jag vet inte längre vad man går och väntar på. Det märks tydligt att det infunnit sig en viss vånda, skulle man kunna säga, hos de tre som i dagsläget är kvar, och det är inte alls svårt att förstå. Men jag skulle gärna vilja försöka avsluta det här, gärna innan årsskiftet om det går.
Så till frågorna:
* Hur länge får man hålla på och fundera på om man vill bli delägare/ägare till fastigheterna? Finns det någon vedertagen regel?
- om inte -
* Är denna "funderings"-tid något som alla i dödsboet måste vara
överens om? - eller -
* Räcker det med att ett av syskonen "kräver" att få ut sin arvedel för att tvinga fram ett avslut? - och sålunda -
* Hur lång minimitid får de då på sig att bestämma sig på?
* Hur ska jag göra?
Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.
Regler om arv och testamente hittas i ärvdabalken (ÄB).
Bouppteckning
När en person avlider skapas en juridisk person kallat dödsbo. Dödsboet består av den avlidnes tillgångar och skulder. Dödsbodelägare i dödsboet är arvingar, make eller sambo och universella testamentstagare. Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. En bouppteckning är en handling som upprättas under bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningen ska innehålla uppgifter om tillgångar och skulder i dödsboet. Ur bouppteckningen ska det framgå vilka arvingar som finns till den avlidne. Om den avlidne hade barn s.k. bröstarvingar ska barnen ärva efter den avlidne, 2 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar ärver lika stora arvslotter, arvslotten beräknas genom att dela arvet på antal bröstarvingar.
Arvskifte
När bouppteckningen har upprättats och registrerats hos Skatteverket ska ett arvskifte ske. Ett arvskifte innebär att arvet ska fördelas mellan arvingarna. Vid ett arvskifte ska alla dödsbodelägare komma överens och underteckna en arvskifteshandling. Arvskifteshandlingen är således ett avtal mellan dödsbodelägarna.
Skiftesman
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur tillgångarna ska fördelas genom arvskifte kan en dödsbodelägare ansöka om en skiftesman hos tingsrätten. Enligt 23 kap. 5 § ÄB kan en delägare begära att rätten ska utse en skiftesman. Skiftesmannens uppgift är att i första hand försöka ena dödsbodelägarna. Om skiftesmannen inte lyckas få dödsbodelägarna att komma överens ska skiftesmannen göra ett tvångsskifte. Tvångsskiftet kan klandras av en dödsbodelägare genom att denne väcker talan mot övriga dödsbodelägare inom fyra veckor från delgivning.
Sammanfattning
Det finns ingen generellt tidsfrist för när ett arvskifte senast ska ske dock finns det ett undantag för när det finns en jordbruksfastighet i dödsboet. När det finns en jordbruksfastighet i dödsboet ska arvskifte ske inom fyra år efter utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade, 18 kap 7 § ÄB. Det är inte helt klart huruvida de två skogsskiftet faller in under denna regel, om de gör det innebär det att ni får som längst vänta fyra år med att förrätta ett arvskifte. Om du vill snabba på processen kan du ansöka hos tingsrätten om att få en skiftesman utsedd. Skiftesmannen kan hjälpa er att enas kring fastigheterna och det inte går kommer skiftesmannen att göra ett tvångsskifte. En skiftesman har givetvis rätt till ersättning således rekommenderar jag att i första hand försöka enas kring fastigheterna. Inget arv kan skiftas ut först ni alla är överens eller genom ett tvångsskifte.
Hoppas du känner att du fått svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp är du välkommen att ta kontakt med en av våra familjejurister på Familjens Jurist, se här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.