Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till oss på Fråga Juristen.

Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).

Arvsrätt

Du har arvsrätt efter din far, arvlåtares barn utgör bröstarvingar och tillhör den första arvsklassen (ÄB 2:1). Arvet ska delas i lika lotter mellan bröstarvingarna. Om det finns gemensamma barn inom arvlåtarens äktenskap tillfaller deras del av kvarlåtenskapen till den efterlevande maken fram till att även denne avlider. Ni som är särkullbarn har dock rätt att få ut ert arv efter er far direkt (ÄB 3:1).

Laglottsskydd

Det är möjligt för arvlåtaren att skriva testamente över hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas efter döden. Det finns dock ett skydd för bröstarvingar som kallas för laglottsskydd. Bröstarvinge kan inte göras arvslös genom testamente utan har alltid rätt till laglotten som motsvarar halva arvslotten (7:1 ÄB). I ditt fall är arvslotten 1/5 av kvarlåtenskapen (eftersom att du är ett av fem barn till din far) och laglotten därför 1/10 (hälften av arvslotten). Du har alltså rätt till åtminstone en tiondel av arvet även om din far skrivit testamente. För att få ut sin laglott som bröstarvinge måste man påkalla jämkning av testamente enligt 7:3 ÄB, det ska ske inom sex månader från att man tagit del av testamentet.

Det förstärkta laglottsskyddet

I ÄB 7:4 finns ett förstärkt laglottsskydd som behandlar situationer då arvlåtaren gett bort gåvor och syftet varit att likställa med ett testamente. Det kan vara när arvlåtaren skänker bort egendom vid sin dödsbädd eller skänker bort egendom som han förväntas ha nytta av fram till sin död. Vid laglottens beräkning ska då värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen. Om din far t.ex. skulle skriva över huset på sin maka skulle det antagligen vara en sådan transaktion som täcks av det förstärkta laglottsskyddet. Bröstarvinge som vill göra gällande det förstärkta laglottsskyddet mot en gåvotagare måste väcka talan om det senast ett år efter att bouppteckning efter arvlåtaren avslutats.

Kommer du bli kontaktad vid din fars bortgång?

Efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare utgör dödsbodelägare efter en avliden person. De ska gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. En bouppteckning ska upprättas där den dödes samtliga tillgångar och skulder redovisas. Dödsbodelägare som har egendomen i sin vård (ofta efterlevande make om det finns en sådan) skall bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två gode män till att förrätta den. Samtliga dödsbodelägare ska i god tid kallas till bouppteckningen enligt 20:2 ÄB. Skatteverket får inte registrera bouppteckningen om inte samtliga dödsbodelägare varit kallade (20:9 st 3. ÄB), och kan med föreläggande av vite utsätta en tid inom vilken denna brist ska avhjälpas.

Sammanfattning

För att sammanfatta så har du som barn arvsrätt efter din far, som minimum har du rätt att få ut din laglott. Du skyddas från att din far skriver över tillgångarna på sin hustru genom det förstärkta laglottsskyddet. Efter din fars död ska du kallas till bouppteckning i egenskap av dödsbodelägare.

Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Om du vill ha ytterligare rådgivning kring detta rekommenderar jag att boka in en tid med en erfaren jurist på ditt närmaste Familjens Jurist-kontor på den här länken.