Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Det finns såvitt jag kan komma på inget i lagen som hindrar att någon som sålt ett hus sedan hyr huset av den nye ägaren. Att era föräldrar bor kvar i huset och betalar hyra till din syster bör alltså vara helt i sin ordning.

Ur ett arvsrättsligt perspektiv kan detta tillvägagångssätt dock under vissa omständigheter få betydelse, vilket jag kommer förklara mer om nedan tillsammans med en allmän redogörelse för vad som gäller ur ett ekonomiskt perspektiv mellan föräldrar och barn. Om du inte är intresserad av det ur ett arvsrättsligt perspektiv kan du bara bortse från redogörelsen nedan. Om du egentligen är intresserad av förfarandet ur något annat perspektiv som jag inte identifierat så är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Fråga Juristen.

Barns rätt att ärva sina föräldrar
Regler om arv finns i ärvdabalken (ÄB). Barn har enligt lag en rätt att ärva sina föräldrar, vilket framgår enligt reglerna om laglott i 7 kap. 1 § ÄB. Laglotten är ett minsta belopp som barn alltid har rätt att ärva. Laglottens storlek är beroende av hur mycket tillgångar den bortgångne lämnat efter sig och hur många som ska ärva, men den är alltid hälften av arvslotten, som är det som tillkommer en arvinge om inget testamente finns.

Gåvor till barn under förälderns livstid
Lagen utgår från att gåvor från en förälder till dennes barn utgör förskott på arv, om inte något annat framgår av ett gåvobrev. Detta gör att värdet av gåvor som en förälder ger till sina barn i livstiden ska räknas av från gåvotagarens lott när arvet efter föräldern ska delas upp. Tanken är att det ska bli så jämnt som möjligt efter att föräldern avlidit, och hänsyn ska tas till tidigare gåvor. 

Det förstärkta laglottsskyddet
I 7 kap. 4 § ÄB finns en regel som handlar om att skydda laglotten i situationer där arvlåtaren gett bort en gåva under sådana omständigheter att gåvan till syftet kan jämställas med ett testamente. Eftersom man som bröstarvinge alltid har rätt till sin laglott så finns denna regel till för att se till att gåvor inte fördelas för att kringgå laglottsreglerna. 

Regeln tar sikte på gåvor som skett strax före dödsfallet och då givaren haft som syfte att ordna med arvet efter sig, samt gåvor som givits med villkor, exempelvis om att givaren behåller nyttjanderätten till egendomen. 

Om det är så att gåvor givits på ett sätt att denna regel kan bli tillämplig så kan gåvomottagaren bli återbetalningsskyldig, om det inte finns särskilda skäl som talar mot det. Den som tagit emot gåvan kan då alltså bli tvungen att ge tillbaka eller betala ersättning för detta. Den som anser att en gåva har kränkt dennes laglott måste väcka talan mot gåvotagaren i behörig tingsrätt inom ett år från det att bouppteckningen avslutats.

Vad gäller i din situation?

Om din syster har fått köpa föräldrarnas hus till underpris, d.v.s. under marknadspris, så utgör ”rabatten” en gåva som då presumeras utgöra förskott på systerns arv och som därför ska räknas av från din hennes arvslott när era föräldrar gått bort. Om det inte finns tillräckligt med medel i era föräldrars framtida dödsbo för att du ska få ut din laglott så kan även det förstärkta laglottsskyddet åberopas från din sida, under vissa omständigheter som jag förklarat ovan.

Arv är komplicerat och skulle du vilja ha ytterligare rådgivning kring det eller en annan aspekt av situationen så kan du boka ett möte med en av våra erfarna jurister på Familjens Jurist.

På Familjens Jurists hemsida finns dessutom mycket mer information, om t.ex. fastighetsköp, hyresavtal och arvskifte.

Jag hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Om du egentligen undrade över något annat eller om du har andra funderingar så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.