Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!

Eftersom din fråga handlar om arvsrätt kommer jag att redogöra för reglerna i Ärvdabalken (ÄB).

Rätten att ta arv

Vem som har rätt att ta arv regleras i lag. I första hand ska arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärva (ÄB 2:1). Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar är det istället arvlåtarens föräldrar alternativt syskon som ska ärva (ÄB 2:2). Om det heller inte finns syskon eller föräldrar i livet ska arvlåtarens mor- och farföräldrar alternativt deras barn ta arv (ÄB 2:3). Det är ingen annan som har en lagstadgad rätt att ärva (ÄB 2:4). Om arvlåtaren var gift ska dock maken ärva istället (ÄB 3:1). Denna maken ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att den har rätt att använda arvet men inte tex testamentera bort det. Vid den efterlevande makens död ska den först avlidne makens arvingar ta del i en andel i den sist avlidne makens kvarlåtenskap, vilket kallas efterarv. Makars arvsrätt begränsas av särkullbarn, som har rätt att få ut sin andel från sin förälder direkt vid dennes bortgång, men de kan också avstå sin andel tillfälligt till förmån för den efterlevande maken. Hen får då istället ut sin andel vid den efterlevande makens bortgång (ÄB 3:9).

Rätten att testamentera

Den som har fyllt 18 år får förordna om sin kvarlåtenskap genom ett testamente (ÄB 9:1). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (ÄB 10:1). Det är möjligt att testamentera till vem som helst, förutom att bröstarvingar alltid måste ha skydd för sin laglott, som utgör hälften av arvslotten (ÄB 7:1). Detta innebär att hälften av kvarlåtenskapen är reserverad för att bröstarvingarna ska dela på det och få ut sin laglott därifrån. Den andra halvan kan testamenteras bort. En bröstarvinge har rätt att påkalla jämkning av testamentet till den del det kränker laglotten (ÄB 7:3). Testamentet ska tolkas på det sätt som kan antas stämma överens med testators vilja (ÄB 11:1).

I din situation

Om testamentet som ni har skrivit uppfyller formkraven är det giltigt, men det kränker särkullbarnens rätt till sin laglott. Eftersom laglotten innebär att bröstarvingarna ska ärva hälften av den avlidnes kvarlåtenskap innebär det att det endast är hälften av kvarlåtenskapen som ska tillfalla dig. Vad som avses med kvarlåtenskap är hela den avlidnes egendom men sedan beror det också på exakt hur det är formulerat i testamentet vad det är som ni avser. Det kan inte jag avgöra.

Särkullbarnen har möjlighet att avstå sin del tillfälligt till förmån för dig och istället få ut den andelen då du avlider. Om särkullbarnen vill få ut sin andel nu kan de påkalla jämkning av testamentet (ÄB 7:3).

Rekommendation

Om du behöver hjälp med bouppteckning och arvskifte rekommenderar jag att du kontaktar de kunniga juristerna på Familjens Jurist.

Jag hoppas att du kände att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att återkomma till oss med en ny!

Med vänlig hälsning, Hanna