Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om arv och om du har rätt till efterarv. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och avslutar med en rekommendation.

Särkullbarns arvsrätt

Särkullbarn är den avlidens bröstarvingar och tillhör därmed den första arvsklassen, dvs. den som ärver direkt efter den avlidne, 2 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn har därmed en absolut rätt till sin laglott, 7 kap. 1 § ÄB.

Särkullbarn har, till skillnad från gemensamma barn, rätt att få ut sitt arv direkt efter att deras förälder avlidit. Gemensamma barn får i stället sin andel först när båda föräldrarna avlidit, 3 kap. 1 § ÄB. Särkullbarn kan dock också välja att vänta med att få ut sitt arv tills att även den efterlevande maken har avlidit, 3 kap. 1 § ÄB och 3 kap. 9 § ÄB.

Laglott

Som huvudregel har den avlidnes bröstarvingar rätt att ärva hela den avlidens kvarlåtenskap.

Den avlidne kan dock testamentera bort egendom men ett sådant testamente får inte inskränka på bröstarvingarnas laglott. Om ett testamente inskränker på bröstarvingarnas laglott kan de påkalla jämkning av testamentet, 7 kap. 3 § ÄB.

Laglotten utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Arvslotten är den avlidnes kvarlåtenskap. Om till exempel A avlider och har en kvarlåtenskap på 100 000 kr, två barn (B och C) och det saknas testamente kommer barnen att ärva 50 000 kr var. Då utgör 50 000 kr B och C:s respektive arvslott. Eftersom laglotten är hälften av arvslotten blir B och C:s laglott 25 000 kr vardera.

Efterarv

Efterarv är när någon får vänta på sitt arv tills den sista maken avlider. De arvingar som har rätt till efterarv enligt lag är bland annat makarnas gemensamma barn. Ett särkullbarn kan ha rätt till efterarv om särkullbarnet har avstått från sitt arv till förmån för den efterlevande maken, 3 kap. 1 § och 3 kap. 9 § ÄB. Om särkullbarnet i stället har fått ut sitt arv direkt efter sin förälders död saknas rätt till efterarv. Om det finns ett testamente som reglerar rätten till efterarv kan situationen dock se annorlunda ut.

Din situation

Det är svårt att ge ett exakt svar på dina frågor eftersom jag skulle behöva mer information. Jag kommer att utgå från att du är det enda barnet och att din mor och styvfar således saknade gemensamma barn. Om din mor i en sådan situation har testamenterat bort hälften av hennes egendom till hennes efterlevande maken blir det du uppgett din laglott, dvs. hälften av arvslotten.

Om din mor har testamenterat hälften av arvslotten till din styvfar har du inte rätt till mer än din laglott, som du verkar ha fått ut direkt efter att hon avled. Du har därmed inte rätt till efterarv eftersom du inte avstod från arvet till förmån för din styvfar utan fick ut det direkt. Om det finns ett testamente som reglerar rätten till efterarv kan dock situationen vara en annan. Det kan därför vara bra att kontrollera om det finns ett testamente och vad som i så fall gäller.

Rekommendation

Sammanfattningsvis verkar det, utifrån de omständigheter som du uppgett, att du inte har rätt till efterarv eftersom du redan har fått din laglott. Beroende på om det finns ett testamente och vad som i så fall framgår skulle situationen kunna se annorlunda ut.

Jag rekommenderar därav att du undersöker om det finns ett testamente och vad som stadgas i det. Vill du få ett mer exakt svar på din fråga kan det vara bra att boka en tid med en av våra jurister som kan ta hänsyn till samtliga omständigheter som är relevanta i just din situation. Du kan boka en tid med en jurist här.