Hej, tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga handlar om arv och skatt. Jag kommer att gå igenom relevanta bestämmelser, förklara vad som gäller i din situation och avsluta med en rekommendation.

Köpa ut dödsbodelägare från fastighet

Ett arvskifte förrättas av den avlidnes arvingar samt eventuella universella testamentstagare (23 kap. 1 § ärvdabalken). Vid arvskiftet ska det upprättas ett skriftligt avtal som skrivs under av dödsbodelägarna (23 kap. 4 § ärvdabalken). Som huvudregel har den avlidnes barn rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen efter den avlidne (2 kap. 1 § ärvdabalken). Vardera delägare har även rätt att ärva del i varje slags egendom, om det inte är olämpligt (23 kap. 3 § ärvdabalken)

Dödsbodelägarna är dock fria att komma överens om att exempelvis viss egendom ska tillfalla en viss delägare. Om denna egendoms värde överstiger vad delägaren har rätt till kan denne kompensera de övriga delägarna med pengar. Med andra ord köper delägaren ut resterande dödsbodelägare från egendomen. Detta kan göras inom arvskiftet, således innan de övriga delägarna blir ägare till egendomen.

Skatt på skifteslikvid?

Om en delägare tilldelas exempelvis en fastighet i ett arvskifte så kan fastighetens värde vara större än dennes andel i dödsboet. Således får dödsbodelägaren mer än vad denne ska få medan resterande dödsbodelägare får mindre än vad de har rätt till. Detta kan lösas genom att den som får fastigheten på sin lott kompenserar de övriga dödsbodelägarna med ett penningbelopp (skifteslikvid). Ett sådant förfarande innebär inte att dödsboet eller de övriga dödsbodelägarna avyttrar fastigheten. Det penningbelopp de övriga delägarna får av den som övertar fastigheten är enligt Skatteverket inte någon skattepliktig intäkt för dem. Penningbeloppet anses nämligen ha tillfallit dödsbodelägarna på grund av arvskiftet, och sådana förvärv är skattefria. Det går att läsa mer om detta på Skatteverkets hemsida.

Din situation

Den avlidnes barn har som huvudregeln rätt till lika stor del av kvarlåtenskapen. Om det som i ditt fall finns sex barn ska ni som huvudregel ha en sjättedel var av kvarlåtenskapen. Det finns dock undantag till detta om det exempelvis finns ett testamente. Om ni inte kan komma överens kommer därför varje arvinge ha rätt till sin andel av kvarlåtenskapen. Ni är dock som dödsbodelägare fira att komma överens om hur arvet ska skiftas. Således är det fullt möjligt att ni kommer överens om att du ska tillskiftas hela fastigheten.

För att kompensera dina syskon för att du får ta över hela denna egendom, som kanske överstiger din arvslott, kan du utge en skifteslikvid till dina syskon. Du köper således ut dina syskon från fastigheten inom arvskiftet. Detta innebär också att dina syskon inte behöver skatta på den summan de får av dig. Enligt Skatteverket räknas det som att summan tillfallit dem i arvskiften och förvärv genom arv är skattefria. Skulle ni däremot skifta ut fastigheten och dina syskon bli delägare i den och du därefter köper ut dem uppstår en avyttring.

Sammanfattning och rekommendation

Din fråga var om du kan tillskiftas fastigheten och sedan kompensera dina syskon med ett penningbelopp samt huruvida denna summa är skattefri. Du och dina syskon är fria att komma överens om hur arvet efter din mor ska skiftas. För att kompensera dem för att du får ta över hela fastigheten kan du ge dem en penningsumma var. Om detta sker inom arvskiftet är betalningen skattefri.

Om du vill få närmare rådgivning eller hjälp med arvskiftet rekommenderar jag att du pratar med en jurist som kan sätta sig in i samtliga aktuella omständigheter. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.