Hej! Jag såg ett fall i tidningen där mannen tvingades att flytta ifrån huset då frun dog. Han hade inte någon möjlighet att köpa ut sin frus barn och de skriver man kan undvika detta genom att skriva in i testamentet en önskan om att särkullebarnen ska vänta på sitt arv när någon av er dör så att den andre kan bo kvar i huset.
Man kan tydligen inte bestämma att de måste vänta med hela arvet men skriva in att de endast får ut hälften av arvet direkt och andra hälften när den andra dör samt att man ska komplettera testamentet med en liv- eller kapitalförsäkring med så kallat förmånstagarförordnande till den efterlevande maken. Då kan pengarna användas för att betala hälften av särkullebarnens arv om de trots testamentet kräver det.
Så nu till mina två följdfrågor:
1. Så de kan ändå kräva ut hela sitt arv direkt trots att det står en önskan om att de ska få andra halvan senare? Vad är det då för mening med testamentet?
2. Kan ovanstående även tillämpas om halva gården redan har skänkts bort vilket då skulle innebära en önskan om att de endast kan få hälften av sin arvslott på halva gården direkt (vilket borde bli 1/16-del var av gårdens värde om jag tänker rätt?) och resterande sedan när den andra dör? Tack på förhand,
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med dina frågor! Eftersom din fråga rör arv kommer jag att börja med att redogöra för relevanta bestämmelser i ärvdabalken, ÄB. Därefter kommer jag att redogöra för vad som gäller i den aktuella situationen samt mina rekommendationer.
Särkullbarns arvsrätt
Särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt, men de kan välja att avstå från att ta ut det direkt till förmån för den efterlevande maken eller makan, 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Om det inte finns ett testamente har särkullbarnen rätt till hela sina arvslotter. I ett testamente kan man reglera det här och till exempel säga att de bara ska ha rätt att ta ut sina laglotter direkt. En laglott utgör hälften av arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB. Den kan inte testamenteras bort.
Vad det innebär med testamente och livförsäkring med förmånstagarförordnande
Det här innebär att särkullbarn alltid har rätt att välja när de vill ha sin laglott, det vill säga halva arvslotten, oavsett vad som står i testamentet. I testamentet kan man däremot styra vad som händer med den andra hälften.
Om särkullbarnen får rätt till den andra halvan av arvet genom efterarv efter styvföräldern finns det dock en risk att styvföräldern har förbrukar den kvarstående delen av särkullbarnens arvslotter. Av den anledningen kan det vara bättre att särkullbarnen får ut hela sitt arv direkt. I en sån situation kan man skydda den efterlevande maken genom att teckna en livförsäkring med förmånstagarförordnande. Då ingår inte livförsäkringen vid beräkning av arvslotterna och styvföräldern kan då lösa ut särkullbarnen.
Med ett testamente kan man alltså reglera om särkullbarnen ska få ut arvslotten eller bara laglotten vid förälderns död. Livförsäkringen fungerar som ett sätt att dels skydda särkullbarnens möjligheter att få ut sitt arv, dels den kvarlevande makes eller makas möjligheter att betala särkullbarnen och behålla bostaden.
Vad som gäller angående gården
Samma tänk kan användas när det kommer till gården. Rätten till arv gäller ett visst värde, inte viss egendom. Jag vill flagga för att tidpunkten och omständigheterna då del av gården bortskänkes kan påverka vad som gäller på grund av laglottsskyddet i 7 kap. 4 § ÄB. Skyddet ger nämligen bröstarvingar en rätt att under vissa omständigheter väcka talan på grund av att gåvan inskränker på laglotterna.
Mina rekommendationer
Om det är så att du och din make/maka funderar på hur ni vill dela upp ett arv rekommenderar jag att ni tar kontakt med en av våra erfarna jurister så att ni kan hitta den absolut bästa lösningen för er. Ni kan boka en tid här. Ni kan också läsa mer om testamenten och skriva ett här Testamente | Familjens Jurist | Välj vem som ärver dig!
Hoppas att det här gör situationen lite tydligare! Om du har fler frågor är du alltid välkommen att skicka in en ny fråga till oss på Fråga Juristen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.